USA:s minskade engagemang i internationella organisationer och samarbeten har skapat ett maktvakuum som Kina nu försöker fylla.
Flera analytiker menar att utvecklingen kan få långtgående konsekvenser för den globala maktbalansen under de kommande åren.
När Donald Trump återvände till Vita huset har den amerikanska administrationen återigen visat en skeptisk hållning till flera internationella institutioner och multilaterala samarbeten. Samtidigt arbetar Kina aktivt för att stärka sitt inflytande inom samma organisationer.
Kina stärker sin roll
Under de senaste åren har Kina ökat sitt engagemang inom FN-systemet, internationella utvecklingsbanker och globala handelsinitiativ.
Landet har dessutom investerat stora resurser i det omfattande infrastrukturprogrammet Belt and Road Initiative, som omfattar investeringar i Asien, Afrika, Latinamerika och delar av Europa.
Målet är inte bara ekonomiskt samarbete utan även att stärka Kinas politiska inflytande i strategiskt viktiga regioner.
Flera experter anser att USA:s reträtt från delar av det internationella samarbetet gör det lättare för Kina att få större genomslag för sina intressen.
Kampen om det globala ledarskapet
Under efterkrigstiden har USA varit den dominerande kraften bakom många av världens viktigaste institutioner.
Organisationer som FN, Världsbanken, Internationella valutafonden och Världshandelsorganisationen har i stor utsträckning formats av västerländska värderingar och amerikanskt inflytande.
Men den globala ekonomin ser annorlunda ut i dag.
Kina är världens näst största ekonomi och har under flera år arbetat för att öka sitt inflytande över internationella regelverk, handelssystem och finansieringsmodeller.
Ekonomiska fördelar
Ett större inflytande i internationella organisationer kan ge Kina flera ekonomiska fördelar.
Det kan bland annat handla om ökad användning av den kinesiska valutan yuan i internationell handel, bättre möjligheter för kinesiska företag att vinna stora infrastrukturprojekt samt större inflytande över framtida handelsregler.
Kina har redan etablerat alternativa institutioner som den Asiatiska investeringsbanken för infrastruktur (AIIB), som i vissa fall utmanar traditionellt västledda finansinstitutioner.
Europa följer utvecklingen
För Europa innebär utvecklingen både möjligheter och utmaningar.
Samtidigt som europeiska företag gynnas av handel med Kina finns en växande oro över att Peking använder ekonomiska investeringar för att stärka sitt politiska inflytande.
Flera EU-länder har därför infört skärpta regler för utländska investeringar inom strategiskt viktiga sektorer.
Historisk maktförskjutning
Forskare inom internationella relationer beskriver utvecklingen som en del av en bredare geopolitisk förändring där världens ekonomiska och politiska tyngdpunkt gradvis förskjuts mot Asien.
Även om USA fortfarande är världens största militära makt och har betydande ekonomiskt inflytande, bedömer många analytiker att Kinas roll kommer att fortsätta växa under de kommande decennierna.
Hur långt den utvecklingen går beror till stor del på om USA väljer att återta en mer aktiv roll i det internationella samarbetet eller fortsätter att prioritera nationella lösningar framför globala institutioner.
Fakta:
Så stärker Kina sitt globala inflytande
- Utökat engagemang inom FN och internationella organisationer.
- Belt and Road Initiative omfattar investeringar i över 140 länder.
- AIIB erbjuder alternativ finansiering till utvecklingsprojekt.
- Kina arbetar för ökad användning av yuan i internationell handel.
- Landet är världens näst största ekonomi efter USA.
Källor:
Internationella analyser från OECD, FN, Council on Foreign Relations, Brookings Institution och flera europeiska forskningsinstitut.
Sammanfattning
Det råder delade meningar om hur stort inflytande Kina faktiskt har ökat inom internationella organisationer. Däremot är forskare i stor utsträckning överens om att USA:s minskade engagemang i vissa globala institutioner har skapat möjligheter för Kina att ta en mer framträdande roll. Utvecklingen ses som en del av den långsiktiga maktförskjutningen från västvärlden till Asien som pågått under flera decennier.
