Tyskt storstöd skapar gnissel i EU

Michael Sohn/AP/TT: Tysklands finansminister Christian Lindner. Arkivfoto.

Det tyska jättepaketet lanserades i fredags och ligger på motsvarande 2 200 miljarder svenska kronor – ungefär dubbelt så mycket som en svensk årsbudget.

Kritiska röster hörs dock från analytiker som befarar att taket ska leda till att nödvändigt energisparande inte blir av.

Framför allt finns dessutom farhågor om att ekonomier och industrier i andra EU-länder ska hamna i bakvatten, om deras länder inte kan pumpa in lika stora stödbelopp.

"Om den tyska gasprisbromsen ger tyska företag en mycket bättre chans att överleva krisen än till exempel italienska företag så kan de ekonomiska skillnaderna inom EU fördjupas och enigheten kring Ryssland undermineras", skriver exempelvis tankesmedjan Bruegel i en analys.

"Pekar långfinger"

Irritationen är därtill extra stark med tanke på att Tyskland samtidigt stadigt säger nej till ett allmänt pristak på gas i EU – något som en lång rad länder i östra och södra Europa länge velat ha.

Tyskland pekar långfinger åt resten av EU med det här paketet, fräser en EU-diplomat till nyhetssajten Politico Europe.

Tysklands finansminister Christian Lindner försöker lugna och menar att mycket har missförståtts.

Vårt paket är inte oproportionerligt stort. I själva verket är det proportionerligt om man jämför med storleken och sårbarheten i den tyska ekonomin, säger Lindner på väg in till ett möte med sina EU-kollegor i Luxemburg på tisdagen.

EU-åtgärder?

Samtidigt växer kraven på gemensamma EU-åtgärder.

Jag tror att vi behöver ha solidaritet på en högre nivå och ta fram ytterligare gemensamma verktyg, säger EU:s finanskommissionär Paolo Gentiloni i Luxemburg.

Han jämför exempelvis med Sure – det särskilda arbetsmarknadsstöd som EU-kommissionen lanserade under coronakrisen, där EU-lån erbjöds till de länder som ansåg sig behöva det.

Det byggde på lån och det tror jag är realistiskt. Det är inget vi kommer att diskutera i dag, men vår avsikt är att öka solidariteten och undvika splittring – inte att kritisera ett eller annat medlemsland, säger Gentiloni.

"Re Power EU"

På mötet i Luxemburg enades EU-länderna samtidigt om en uppgörelse kring möjligheten att använda en annan av coronakrisåtgärderna – den gigantiska stödfonden RRF – för att lindra i energikrisen.

Tanken är att länderna ska kunna använda tillgängliga lån och bidrag från RRF för energiåtgärder i enlighet med EU-kommissionens plan från i våras för hur EU ska minska beroendet av ryska fossila bränslen och samtidigt skynda på omställningen till mer hållbara energikällor.

Finansministrarna gav också sitt slutliga klartecken till det direktiv som ska garantera tillräckliga minimilöner inom EU. Sverige och Danmark har under hela processen varit starkt kritiska och oroats över konsekvenserna för den nordiska lönesättningsmodellen. Även om båda länderna anser sig ha fått tillräckliga undantag röstade man också nej på tisdagen – vilket dock inte spelade någon roll. Alla andra länder röstade ja, utom Ungern som lade ner sin röst.