Beroendet av el, drivmedel och personal är de stora utmaningarna när det gäller att säkra industriella informations- och styrsystem (ICS) vid kris och krig, enligt FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Det omvända beroendet av ICS behöver också uppmärksammas. Varje myndighet bör kartlägga hur det ser ut inom deras område, säger Ulrika Eckersand, analytiker på avdelningen för Försvarsanalys.
Ulrika Eckersand är en av författarna till rapporten Industriella informations- och styrsystem i kris och krig - en studie om prioritering och fördelning av resurser. Rapporten är beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Datainsamlingen var klar i februari 2020, alltså strax innan coronapandemin bröt ut och beroendet av ICS-produkter och -tjänster prövades i skarpt läge.
– Det är viktigt att poängtera att rapporten inte undersöker hur det har varit pandemin. Men de utmaningar vi identifierade är lika aktuella idag, säger Ulrika Eckersand.
Tidigare var Industrial Control System (ICS), på svenska ofta översatt till industriella informations- och styrsystem, en term som framförallt kopplades till industriproduktion. Men i takt med att samhället digitaliseras och elektroniska produkter kopplas upp till nätet blir ICS ett vidare begrepp.
– Samhällsviktig verksamhet är i många fall beroende av ICS för kontroll och styrning av sina verksamheter. Det gäller till exempel elproduktion, rening av vatten, ventilation i hus och medicintekniska produkter som respiratorer.
– Till de komplexa beroendeförhållanden som råder, kommer också risken för angrepp, inte minst cyberangrepp, säger Ulrika Eckersand
I projektet har författarna intervjuat Livsmedelsverket, Post-och telestyrelsen samt två leverantörer av ICS-produkter och tjänster.
– Bland dem vi pratat med är samstämmigheten stor om vilka de stora utmaningarna är under kris och krig.
Beroendet av el, drivmedel och personal är alltså de största utmaningarna för att samhällsviktiga verksamheter som är beroende av ICS-produkter och -tjänster under kris och krig ska fungera.
Rapportförfattarna föreslår flera lösningar som leverantörer, ICS-ägare och myndigheter kan använda för att planera för vilka resurser som finns tillgängliga inför kris och krig.
En rekommendation är att skapa någon form av övergripande nationell eller regional prioriteringsmodell för att en leverantör ska veta hur den ska prioritera sina kunder i händelse av kris och krig.
Andra rekommendationer handlar om att säkra resurstillgångar på olika sätt, till exempel genom civilplikt, en återinförd och utvecklad motorreparationstjänst och lagerhållning av ICS-komponenter.
– Civilplikt är ett sätt att placera personal på platser där de behövs för att täcka totalförsvarets behov. Att ha tänkt igenom var personal bäst behövs och säkerställt att de finns tillgängliga vid en situation där totalförsvarsplikten börjar gälla kan ge företag möjlighet att ha tillgång till både chefer och specialister, förklarar Ulrika Eckersand.
När det gäller motorreparationstjänsten hänvisar rapportförfattarna till Försvarsberedningens slutsats att den bör återinföras och föreslår att den, om den införs, även skulle kunna omfatta ICS. När motorreparationstjänsten fanns kunde den aktiveras vid höjd beredskap och krig. Uppgiften var att utföra monterings-, reparations- och underhållsarbeten på motorer, motordrivna fordon och arbetsmaskiner som användes i totalförsvaret.
– En motsvarande ICS-tjänst skulle kunna behövas även vid samhällsstörningar som inte innebär krig. Det är möjligt att det för samhällsstörningar i fredstid skulle gå att avtala om något som motsvarar både motorreparationstjänsten och krigsplaceringen av civilpliktiga, säger Ulrika Eckersand.
När det gäller lager av ICS-produkter lyfter rapportförfattarna fram att lagren kan hållas på flera olika nivåer, både av ICS-ägarna själva, av leverantörerna och i form av beredskapslager.
– Man kan också tänka sig att viss produktion kan ske nationellt istället för att vara beroende av import.
Ulrika Eckersand poängterar att många redan idag arbetar med säkerheten i systemen och med att säkra tillgången till ICS-produkter och tjänster.
– En viktig del i det arbetet är att öka säkerhetsmedvetandet bland personalen om ICS-frågor. Det räcker inte att ha säkra system.