Trots det ökade motståndet mot Black Friday så blev det ändå ett nytt rekord för femte året i rad. Ökningen i antal köp fortsätter dock att plana ut och var i år endast sju procent, jämfört med en ökning om tio procent ifjol och betydligt mer åren före det. Klockan 15 var handeln som mest intensiv.
– I år har vi sett en trötthet hos konsumenterna kring black friday. Klimatfrågan, butiker som luras och längre reaperiod har dämpat köpivern. Även den förlängda rabatthelgen, som för vissa webbutiker är 12 dagar, gör att fokuset på fredagen minskar. Trots det fick vi ett traditionsenligt rekord så för många är plånboken fortfarande viktigare än miljön, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på DIBS.
I DIBS undersökning inför Black Friday uppgav 14 procent fler svenskar och totalt en klar majoritet (58 %) att de kommer handla på readagen, och det är främst e-handeln som driver ökningen. Men det ökade moståndet mot readagen − också ett globalt fenomen − märks tydligt: dels i den mindre ökningen jämfört med föregående år och dels i svenskarnas attityd liksom ett antal initiativ mot readagen, från demonstrationer, upprop och bojkotter.
Ökningen i år om sju procent i antal köp följer de senaste årens trend om en allt mindre ökning: ifjol var ökningen tio procent och år 2016 så var ökningen 21 procent.
– Med tanke på e-handelns naturliga tillväxt som är tvåsiffrig på årsbasis så kan man säga att årets Black Friday definitivt var ett trendbrott. Vi kommer sannolikt att se fortsatt ökat motstånd nästa år. Samtidigt behöver vi ju köpa produkter och julklappar, så det är tudelat, fortsätter Patrik Müller, e-handelsexpert på DIBS.