Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet.
– Man kan säga att studien öppnar upp Östersjön för vågkraft. Där finns utmaningar med säsongsmässig is t ex, men vi har klarat två säsonger på ett bra sätt. Vår teknik har visat sig vara mycket väl anpassad för Östersjöns vågklimat och djup, säger Erland Strömstedt, forskare vid Ångströmlaboratoriet och huvudansvarig för studien.
Under studien byggdes en testanläggning upp för att testa tekniken under säsongsmässiga isförhållanden i Ålands hav. Projektet avslutas nu efter två år. Resultatet av projektet har visat att möjligheterna till en framtida vågkraftssatsning i Östersjön är stora. I Östersjön blir vågorna brantare än på västkusten och utanför Storbritanniens kust. De byggs upp över en lång sträcka, men det ringa djupet gör vågorna brantare vilket får upp hastigheten i generatorn. Tekniken kan också anpassas till det aktuella vågklimatet.
I världen pågår ett 80-tal projekt kring olika koncept i olika tidiga utvecklingsstadier. Uppsala universitets koncept är unikt i sin enkelhet och ligger i internationell jämförelse långt framme, det vill säga nära industriell skala. Uppsalaforskarna har också tagit ett helhetsgrepp på tekniken. Den studeras ur alla aspekter, från generatormaterial och landöverföring av energi till påverkan på biologisk mångfald. Genom att ha ett system där den större delen placeras på botten undviks rörelseslitage.
– Vår teknik är enkel med få rörliga delar. Det är också möjligt att det nya ferritmagnetmaterialet som vi arbetar med blir en stor framgång, eftersom Kina är den enda producenten av de jordartmetaller som annars används, säger Erland Strömstedt.
Tidigare studier visar att vågkraftverk rätt placerade ger högst utnyttjandegrad, konverterad energi i förhållande till investeringskostnad, efter vattenkraft och kärnkraft och 2-3 gånger högre än vindkraft. Vågor har högre energidensitet jämfört med vind, vilket innebär att man inte behöver utnyttja lika stora arealer. Samtidigt är tekniken ung och det finns potential att höja effektiviteten ytterligare. Vågkraftverk smälter även lättare in i miljön och studier visar att de bidrar till att öka biologisk mångfald i havet i form av artificiella rev.
– Men det finns fortfarande förbättringspotential som forskningen kommer att leda fram till.
