I veckan genomfördes provborrningar på södra BT Kemi-området i Teckomatorp. Borrningarna är ett steg i BT Kemi Efterbehandlings arbete med att undersöka olika metoder för den kommande slutsaneringen av området. Den metod som nu undersöks är en så kallad ”på-plats-sanering”.
Det var i november 2017 som Naturvårdsverket meddelade att BT Kemi Efterbehandling tilldelats närmare 172 miljoner kronor av allmänna medel för skyddsåtgärder och efterbehandlingsåtgärder under åren 2018-2023. Projektledningen hade i sin bidragsansökan en tidplan som förlade saneringsarbetet till år 2019. Naturvårdsverkets bidragsbeslut innebar dock en förskjutning av denna tidplan och pengar för efterbehandlingen betalas ut under åren 2020 och 2021. Detta betyder i dagsläget att saneringsarbetet inleds först under år 2020 och att arbetet måste fördelas på två år.
– På det södra området finns ungefär 55 000 ton förorenad jord som måste tas omhand. Förutom den finns det i marken också stora betongkonstruktioner från tiden då den nu rivna fabriken var en betsaftstation. Dessa användes även av BT Kemi och är starkt förorenade, säger Eva Ringshagen, chefsingenjör miljö, BT Kemi Efterbehandling.
Det saneringsalternativ som förordas i huvudstudien är att jordmassorna och betongen grävs ur marken och skickas antingen för behandling eller deponering. En sådan sanering kommer att betyda flera olägenheter för Teckomatorpsborna. Det handlar bland annat om obehaglig men ofarlig lukt, buller från maskiner och betongkrossning samt ett stort antal lastbilstransporter då de förorenade massorna körs bort och ny ren jord körs in.
Projektledningen och styrelsen har därför börjat titta på ytterligare metoder för sanering. Teknikutvecklingen inom området har gått mycket fort och möjligheten för en på-plats-sanering, även kallad ”in situ”-sanering, utreds nu. Vid en på-plats-sanering på det södra BT Kemi-området skulle endast delar av jordmassorna behöva schaktas upp.
– I Teckomatorps fall skulle det innebära att stora doppvärmare värmer jorden via en mängd borrade hål. Värmen förångar föroreningarna som sedan fångas upp och via rör leds till en reningsanläggning. En sådan lösning skulle innebära betydligt mindre störningar i form av lukt, buller och transporter, berättar Eva Ringshagen.
För att undersöka om det är möjligt att borra hål för dessa doppvärmare genomfördes provborrningar på det södra området under tisdag och onsdag förra veckan. Hur mycket jordmassor som behöver schaktas, om en på-plats-sanering blir aktuell, är något som projektledningen också hoppas få svar på genom borrningarna.
– Vilken saneringsmetod som till slut blir aktuell för området avgörs av styrelsen för BT Kemi Efterbehandling, berättar Eva Ringshagen.
Projektets övergripande mål är att det södra området ska återställas till allmän platsmark, främst naturområdet.
– Det innebär att marken efter sanering kommer att täckas med en meter ren jord som modelleras för att underlätta avrinning av regnvatten, det kommer att planteras gräs och buskar samt anläggas gångvägar. Vad man sedan vill göra ytterligare med området blir en fråga för kommunen och samhällsbyggnadsnämnden, säger Eva Ringshagen.
