Kvantdatorer börjar bli allmänt tillgängliga
Kvantdatorerna är till sin natur ofantligt mycket snabbare än vanliga datorer på att göra slagningar i datamängder eller faktorisering av stora tal. Generellt sett är detta en naturlig och positiv utveckling som öppnar upp för effektivare processer och nya möjligheter. Till exempel kan forskare göra fler simuleringar, meteorologer kan få exaktare modeller och AI kan köras snabbare.
För 5–6 år sedan var kvantdatorerna förbehållna underrättelsetjänster, militären och riktigt stora organisationer, men nu är de kommersiella kvantdatorerna på väg. Första steget är molntjänster. Till exempel erbjuder kanadensiska D-Wave en minuts användning i månaden av ett kvantmoln. Gratis. Kvantmoln kommer högst sannolikt att bli lika vanliga som vanliga moln. Världen står därmed inför ett paradigmskifte för hur data hanteras, bearbetas – och skyddas.
En vanlig dator bygger på bits som kan antingen vara 1 eller 0. En kvantdator bygger däremot på qubits som kan vara 1 och 0 samtidigt men också superpositioner av 1 och 0, vilket adderar två eller flera lösningar till ekvationerna. Den ingenjörsmässiga utmaningen har varit antalet qubits per processor. 2001 var rekordet sju, 2017 två tusen. Det säger sig självt att parallellismen och den ökande mängden qubits innebär att beräkningar kan göras supersnabbt.
Redan 1994 kom MIT-professorn Peter Shor fram till en algoritm, som bevisar hur den matematiska utmaningen med stora primtal kan knäckas. I och med detta blev kvantdatorn även ett problem. De snabba beräkningarna har nämligen direktkoppling till kryptering. De kryptografiska teserna som bygger på att vissa matematiska antaganden tar extremt lång tid (praktiskt omöjligt) att beräkna, omkullkastas helt enkelt av kvantdatorer. All kommunikation som idag skyddas av många vanliga kryptoalgoritmer måste därmed anses vara osäker.
För ett par år sedan lyfte amerikanska National Security Agency fram behovet av kvantsäkra algoritmer – ett tecken på att hotet är reellt. Det är tydligt att detockså är ett växande problem, inte minst med tanke på dagens politiska klimat där statsfinansierade cyberattacker är en uttalad militär strategi. Knäcks kryptoalgoritmen kompromissas den skyddsvärda informationens konfidentialitet, integritet och autenticitet. Attacken behöver inte ens märkas. Kommunikationen kan spelas in för att knäckas och användas vid senare tillfälle.
Idag är det självklart att kryptera men ofta ifrågasätts inte teknikens verkliga effektivitet. Myndigheter kräver ibland att kryptoprodukter ska värna skyddsvärd information i mer än femtio år. Med kvantdatorernas begynnande spridning betyder det också att tekniken behöver vara robust gentemot den typen av attacker.
En kvantsäker lösning har tagits fram av Advenica. Systemet SecuriVPN har erhållit flera certifieringar och godkännanden på högsta säkerhetsnivå.