Svenska industriföretag halkar efter i digitaliseringen

Foto: sxc.hu

Bara 2 av 10 industriföretag planerar att bygga nya smarta fabriker

Svenska industriföretag halkar efter konkurrenter i länder som Frankrike, Tyskland, Kina och Indien i kunskap och tillämpning av avancerad digital teknologi i produktionen. Samtidig är det idag endast 2 av 10 (22 procent) svenska industriföretag som bygger eller planerar att bygga nya smarta fabriker. Detta visar rapporten ”Smart Factories” som tagits fram av Capgeminis Digital Transformation Research Institute.

Inom svensk industri uppger 2 av 3 (64 procent) att manufacturing intelligence (förmågan att koppla upp hela eller delar av fabriken för att möjliggöra styrning och förbättring av produktionen) är ett viktigt område i satsningen på smarta fabriker. Samtidigt visar undersökningen att det finns ett stort kompetensgap inom svensk industri där inte ens 1 av 10 (7 procent) upplever att de har den nödvändiga kompetensen som behövs inom big data & analytics.

– Svensk industri är på väg in i ett moment 22. En svagt digitaliserad industri gör det svårt att locka ung kompetent arbetskraft. Utan ny kompetens inom områden som t.ex. big data och analytics blir det svårt att accelerera digitalisering och uppbyggnad av smarta fabriker. Det vi ser i branschen är att det bedrivs mindre initiativ och tester men att det saknas en sammanhållen strategi och kompetens om hur man bedriver digitaliseringsprojekt i stor skala, säger Daniel Granlycke, expert på digitalisering inom tillverkningsindustri på Capgemini Consulting i Sverige.

En smart fabrik använder sig av digitala teknologier som t.ex. Internet of Things, big data-analytics, artificiell intelligens och avancerad robotteknik. Anställda är utrustade med mobila verktyg, och maskinerna i fabriken varnar själva när de är i behov av till exempel underhåll. I Sverige är det idag 7 av 10 (70 procent) industriföretag som har eller planerar att ha åtminstone en smart fabrik. Men samtidigt är det endast 2 av 10 (22 procent) som planerar att investera i helt nya smarta fabriker. Hälften av alla smarta fabriksinitiativ är istället helt inriktade på att koppla upp existerande fabriker.

- Svenska företag sitter idag på många fabriker med både ny och äldre teknologi, så kallade brownfield-fabriker. Vi var tidiga med att bygga upp IT-system och automatiserad produktionsutrustning inom industrin men utmaningen är att vi fortfarande har en hel del system och utrustning kvar som inte är föråldrad men som ej heller är kompatibel med ny smart teknologi. Det är svårare att bygga smarta fabriker baserat på gamla IT-system och gammal utrustning och det krävs omfattande investeringar i svensk industri om vi inte ska fortsätta att halka efter andra länder, säger Daniel Granlycke.

Brist på ägarskap och brist på bra business case, besultsunderlag för investeringen, lyfts fram som de största hindren för att implementera smarta fabriker. Detta trots att Capgeminis beräkningar visar att smarta fabriker i genomsnitt kan öka produktiviteten med 27 procent och förbättra rörelsemarginalen med minst 1.8 procent. Samtidigt visar undersökningen att endast 4 av 10 (36 %) svenska industriföretag har utsett en ansvarig person för transformationen till smarta fabriker, en låg siffra jämfört med länder som Indien och Kina där 56 % respektive 67 procent har utsett en person i organisationen som äger frågan.

Knappt 1 av 10 (9 procent) svenska tillverkningsföretag är nöjda med hur långt de kommit i utvecklingen av smarta fabriker och 3 av 10 (31 procent) medger att de kämpar med den här förändringen. Enligt industriföretagen är det främst bristen på investeringar samt kunskap om de nya teknologierna som är de största utmaningarna. Endast 38 procent av de svenska industriföretagen har anslagit betydande budgetar för att utbilda sin arbetskraft i nya teknologier, det globala genomsnittet är 48procent.

– Många beslutsfattare inom svensk industri skolades i en tid då teknologi och IT inte kunde erbjuda verksamheten det stöd som idag inte bara är möjligt, utan nödvändigt. Kunskapen kring hur ny teknologi kan skapa affärsvärde i hela produktionskedjan eller hur hur man behöver driva förändringsarbetet som krävs är inte tillräckligt god. För att fortsätta vara konkurrenskraftig bör svensk industri genomföra omfattande investeringar i användandet av nya teknologier och ta ett samlat grepp om det nödvändiga förändringsarbetet som kommer därtill, säger Daniel Granlycke.