Kvantdatorer kan utföra supersnabba beräkningar som lämnar dagens teknik på efterkälken, både i teorin och vissa praktiska experiment.
IT-företag som D-Wave, Google och IBM tävlar om att bli först med framtidens maskiner, och Microsoft satsar i Danmark.
-Det är fantastiskt att en stor internationell verksamhet kommer till Danmark för att utveckla avgörande teknik, säger Peter Høngaard Andersen till tidningen Ingeniøren.
Han är chef för danska Innovationsfonden som stöder projektet med 80 miljoner kronor.
Center for Quantum Devices (Qdev), en del av Niels Bohr Institutet på Köpenhamns universitet, är ett nav i utvecklingen. Professor Charles Marcus, amerikansk forskare inom området topologisk kvantbit (kvantbit eller qubit är den grundläggande enheten i kvantdatorer), leder arbetet där och har anlitats av Microsoft.
Till sin hjälp får Marcus tre andra ledande kvantforskare som IT-jätten engagerat: Leo Kouwenhoven vid Delftuniversitetet, David Reilly på Sydneyuniversitetet och Matthias Troyer på ETH i Zürich.
Microsoftchefen Todd Holmdahl, som hade en tung roll i utvecklingen av Xbox och flera andra hårdvarusatsningar, rattar själva projektet för att kunna bygga maskiner och mjukvara.
-Vi har kommit till den brytpunkt där vi är redo att gå från forskning till teknik, säger han till Microsofts officiella blogg.
Skalbarhet, att gå från en kvantbit till flera, är ett av de stora problemen för att kunna utveckla kvantdatorer. Ett annat är stabiliteten, men Todd Holmdahl är förhoppningsfull.
-När vi en gång listat ut hur en första kvantbit fungerar, har vi en färdplan som låter oss att gå från en kvantbit till många tusen, säger Holmdahl, biträdande chef för Microsofts kvantdatorprogram, enligt The New York Times.
Förhoppningarna som vävs kring vad som tros vara framtidens datorteknik är många. Företaget D-Wave Systems, som redan levererat kvantdatorer, har utlovat en ny modell med en prestanda som är mellan 500 och 1 000 gånger bättre än föregångaren. Men redan de gamla maskinerna, som testats av bland andra Google och amerikanska rymdstyrelsen Nasa kunde utföra beräkningar 100 miljoner gånger snabbare än en vanlig PC med enkärnig processor - om de användes rätt och för uppgifter de byggts för.
Allt från att komma tillrätta med globala miljöproblem till att kartlägga de effektivaste resvägarna i rymden tros kunna underlättas av supersnabba kvantdatorer. Men de förmodas även helt kunna förändra utvecklingen inom områden som kryptering och artificiell intelligens, och kanske leda till ett genombrott där maskiner "tänker" och tolkar lika bra och nyanserat som människor, skriver The Guardian.
