Rysslands arbetskraftsbrist har blivit så allvarlig att landets centralbank nu offentligt beskriver situationen som historiskt kritisk. Samtidigt växer problemen för ekonomin när företag, industri och myndigheter saknar personal i allt större omfattning.
Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina slog nyligen larm under en affärskonferens i Moskva.
– I det moderna Rysslands historia har vi aldrig tidigare upplevt en sådan arbetskraftsbrist, sade hon enligt ryska Interfax.
Uttalandet är anmärkningsvärt eftersom den ryska statsledningen under flera år har försökt framställa den rekordlåga arbetslösheten som ett tecken på ekonomisk styrka trots kriget i Ukraina.
Men bakom siffrorna döljer sig en snabbt växande brist på människor i arbetsför ålder. Situationen påverkar nu både den ekonomiska tillväxten och inflationen i landet.
Enligt uppgifter som den kremlvänliga tidningen Izvestija har publicerat har Rysslands arbetskraftsreserv krympt kraftigt sedan invasionen av Ukraina inleddes. I slutet av 2021 fanns omkring sju miljoner arbetslösa eller potentiellt tillgängliga arbetstagare. Vid slutet av 2025 hade antalet fallit till cirka 4,4 miljoner.
Antalet sysselsatta steg till omkring 75 miljoner personer.
Resultatet är en allt hårdare kamp om arbetskraften där företag tvingas konkurrera med högre löner och bättre villkor för att locka personal.
Industrin går på sparlåga
Arbetskraftsbristen märks inom stora delar av den ryska ekonomin. Flera sektorer uppges redan arbeta med betydande personalunderskott.
Den ryska industrifederationen RSPP uppskattade i fjol att industrin behöver ytterligare omkring två miljoner anställda, inklusive arbetare, ingenjörer och chefer.
Även myndigheter och offentlig verksamhet påverkas. Det ryska inrikesministeriet uppgav tidigare i år att vissa avdelningar saknar upp till 40 procent av den personal som behövs. Situationen är särskilt svår inom den patrullerande polisen.
Jordbruket bedöms samtidigt sakna mellan 130 000 och 200 000 arbetare enligt olika ryska ministerier.
I Moskva uppskattar borgmästaren Sergej Sobjanin att huvudstaden saknar omkring en halv miljon arbetstagare.
Bakom problemen ligger flera faktorer. Rysslands befolkning åldras snabbt samtidigt som födelsetalen är låga. Dessutom har hundratusentals människor lämnat landet sedan kriget började.
Enligt nätpublikationen The Bell har minst 650 000 personer emigrerat från Ryssland utan att återvända.
Samtidigt fortsätter rekryteringen till armén. Uppgifter pekar på att mellan 24 000 och 30 000 män varje månad fortfarande värvas till kriget.
Kriget förvärrar krisen
Flera analyser visar att kriget har blivit en av de viktigaste orsakerna till den alltmer ansträngda arbetsmarknaden.
The Bell har genom statistiska analyser pekat på ett tydligt samband mellan höga ryska förluster i Ukraina och sjunkande arbetslöshet i olika regioner.
Soldater som dödas eller skadas återvänder inte till arbetsmarknaden, samtidigt som många unga och högutbildade ryssar har lämnat landet för att undvika mobilisering eller ekonomisk osäkerhet.
Enligt den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies kan Ryssland redan ha förlorat omkring 1,2 miljoner soldater i kriget, varav cirka 325 000 uppges vara dödade.
Samtidigt fortsätter Kreml att lyfta fram den officiella arbetslösheten på omkring 2,1 procent som ett tecken på ekonomisk stabilitet.
President Vladimir Putin har flera gånger beskrivit den låga arbetslösheten som ett bevis på motståndskraft i den ryska ekonomin.
Men centralbanken varnar nu för att utvecklingen istället riskerar att skapa långsiktiga problem.
När företag konkurrerar om allt färre arbetstagare pressas lönerna uppåt. Det driver i sin tur upp kostnader och inflation i ekonomin.
I mars låg den officiella inflationen i Ryssland på 5,9 procent jämfört med året innan. Samtidigt har centralbanken tvingats hålla räntorna höga för att försöka bromsa prisökningarna.
Demografin talar emot Ryssland
Rysslands demografiska utveckling gör situationen ännu svårare.
Landets medianålder har stigit från 32,2 år 1990 till över 40 år i dag. Befolkningen har samtidigt minskat från omkring 149 miljoner till drygt 143 miljoner invånare.
Födelsetalen ligger långt under den nivå som krävs för att befolkningen ska kunna ersätta sig själv. I genomsnitt föder ryska kvinnor omkring 1,47 barn.
Migrationen från Centralasien, som länge har hjälpt till att täcka behovet av arbetskraft, har dessutom bromsat in kraftigt de senaste åren.
Ryssland försöker nu locka arbetskraft från bland annat Indien, Sydasien och i begränsad omfattning även Nordkorea.
Men många ekonomer bedömer att problemen kommer att förvärras så länge kriget fortsätter.
Ju längre konflikten pågår, desto större blir pressen på den ryska ekonomin och arbetsmarknaden.
Källa: Izvestija, Interfax, The Bell, Rossijskaja Gazeta.
Fakta:
Ryssland har under flera år haft låg officiell arbetslöshet, men kriget i Ukraina har kraftigt minskat tillgången på arbetskraft. Mobilisering, dödade soldater, emigration och en åldrande befolkning bidrar till den växande krisen.
