EU:s regler för så kallade RFNBO-bränslen – förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung – möter nu växande kritik från industrin. En ny delrapport visar att en majoritet av projektutvecklarna vill se lättnader i regelverket, som i dag anses försvåra investeringar i grön vätgas.
Rapporten är en del av en officiell EU-undersökning som genomförs av konsultbolaget ICF tillsammans med Fraunhofer-institutet och dataanalysföretaget Aretlys. Den slutliga rapporten väntas först i slutet av året, men en preliminär version har presenterats för deltagare vid ett branschmöte i Rotterdam, enligt Hydrogen Insight.
– Majoriteten av projektutvecklarna efterfrågar lättnader i RFNBO-reglerna för att förbättra projektens genomförbarhet, framgår det av rapporten.
Komplexa krav bromsar investeringar
EU:s så kallade delegerade akt definierar vad som räknas som grön vätgas och ställer omfattande krav på produktionen. Bland annat krävs att elektrolysörer använder ny förnybar elproduktion, så kallad additionalitet, samt att produktion och elförbrukning tidsmässigt och geografiskt matchas.
Syftet är att undvika att vätgasproduktionen indirekt leder till ökade utsläpp genom att tränga undan annan elanvändning. Men enligt rapporten får reglerna motsatt effekt.
– Intressenter framhåller att den nuvarande tillämpningen i betydande grad begränsar utbyggnaden, heter det i rapporten.
Strikta regler bromsar EU:s vätgassatsning
Särskilt kritiseras kravet på tidsmässig matchning. Från 2030 ska producenter kunna visa timme för timme att vätgasen produceras med ny förnybar el. I dag räcker det med månadsvis redovisning.
– De flesta svarande motsätter sig övergången till timvis matchning och vill att månadsvis kontroll ska gälla permanent, enligt rapporten.
Osäker efterfrågan och svag infrastruktur
Utöver regelverket pekar branschen på flera andra hinder. Den största utmaningen anses vara osäker efterfrågan, särskilt utanför etablerade sektorer som raffinaderier och mobilitet.
Samtidigt skapar otydliga politiska ramar på EU-nivå och nationell nivå ytterligare osäkerhet. Tillgången till långsiktiga elavtal, så kallade PPA-avtal, är begränsad, samtidigt som elnätet ofta saknar kapacitet.
Även bristen på transport- och lagringsinfrastruktur för vätgas lyfts fram som ett centralt problem. Många projekt drabbas dessutom av att tidsplaner för elnät, produktion och tillståndsprocesser inte sammanfaller.
Målen till 2030 framstår som orealistiska
EU har som mål att producera 10 miljoner ton grön vätgas till 2030 och importera lika mycket. Samtidigt ställer unionen krav på att industrin successivt ska öka andelen vätgas i exempelvis kemi- och stålproduktion till 42 procent 2030 och 60 procent 2035.
Inom transportsektorn ska minst 1 procent av bränslet utgöras av RFNBO-bränslen till 2030. Sjöfarten och flyget omfattas dessutom av särskilda utsläppskrav, där syntetiska bränslen baserade på vätgas spelar en viktig roll.
Trots detta bedömer många aktörer att målen är svåra att nå.
– Om reglerna inte justeras riskerar utbyggnaden att bromsas i ett kritiskt skede, vilket kan påverka EU:s klimatmål, framgår det i rapporten.
Konsultbolagen bakom studien arbetar nu vidare med att ta fram konkreta förslag på förändringar tillsammans med EU-kommissionen. Dessa ska väga samman marknadsförutsättningar med klimatkrav och kan komma att presenteras i ett senare skede.
Källa: Hydrogen Insight, EU-kommissionens undersökning
Fakta:
RFNBO är EU:s beteckning för bränslen som produceras med el från förnybara källor, exempelvis grön vätgas. Kritiker menar att regelverket är så komplext att det riskerar att försena investeringar och försvåra uppbyggnaden av en fungerande marknad.
