USA har på kort tid befäst sin ställning som världens största exportör av flytande naturgas, LNG. Exporterna nådde rekordnivån 111 miljoner ton under 2025, den första gången landet passerade 100 miljoner ton. Bakom ökningen ligger framför allt kraftigt stigande efterfrågan i Europa och Asien samt ny exportkapacitet från projekt som Plaquemines LNG.
Utbyggnaden väntas fortsätta. Den amerikanska energimyndigheten EIA bedömer att landets LNG-exportkapacitet mer än kan fördubblas till 2029. Mellan 2025 och 2029 väntas omkring 13,9 Bcf per dag i ny kapacitet tillkomma när projekt som Plaquemines LNG fas 1 och Corpus Christi steg 3 når full drift. Ytterligare anläggningar som Delta LNG och CP2 LNG kan därefter öka exporten ytterligare fram mot 2030.
Men energiexperter varnar för att expansionen får konsekvenser – både i Europa och i USA.
Billigare gas i Europa
Enligt analysföretaget Wood Mackenzie har Europas industriella efterfrågan på naturgas fallit med 21 procent sedan 2021, samtidigt som industrins elförbrukning har minskat med 4 procent. Orsaken är de kraftigt stigande gaspriserna efter Rysslands invasion av Ukraina.
Samtidigt väntas den stora tillförseln av ny LNG från framför allt USA och Qatar pressa priserna framöver. Wood Mackenzie bedömer att europeiska gaspriser kan nästan halveras till 2030 jämfört med nivåerna 2025. Det skulle kunna spara europeisk industri omkring 46 miljarder dollar per år till 2032.
EU har blivit allt mer beroende av amerikansk gas. I början av 2026 kom mer än 57 procent av EU:s LNG-import från USA, jämfört med 45 procent två år tidigare. Lägre energikostnader kan därmed ge lättnad för energiintensiva sektorer som kemi, metall och petrokemi, som pressats hårt sedan energikrisen slog till.
– Industrin befinner sig i ett ”prisomsvängningsfönster” som kan stabilisera eller återhämta verksamheten, uppger Wood Mackenzie.
Även sektorer som läkemedel, livsmedelsproduktion och datacenter väntas kunna stärka sina positioner globalt om energipriserna faller.
Dyrare energi i USA
Samtidigt riskerar den amerikanska exportboomen att höja energipriserna på hemmaplan. Enligt Wood Mackenzie kan inhemska gaspriser i USA stiga till i genomsnitt 4,90 dollar per MMBtu mellan 2030 och 2035, nästan 50 procent högre än 2025.
Det innebär att USA:s tidigare stora kostnadsfördel gentemot europeisk industri kan minska, även om energin fortfarande väntas vara billigare i absoluta tal.
En studie från S&P Global uppskattar att LNG-boomen kan bidra med upp till 1,3 biljoner dollar till USA:s BNP fram till 2040 och generera 166 miljarder dollar i skatteintäkter. Nära 500 000 arbetstillfällen kan skapas och över 50 miljarder dollar investeras i ny infrastruktur.
Samtidigt varnar organisationen Industrial Energy Consumers of America för att även små prisökningar kan få stora effekter. Varje ökning med 1 dollar i Henry Hub-priset beräknas öka amerikanska konsumenters och företags kostnader för gas och el med cirka 54 miljarder dollar per år.
Industrisektorer med hög gasförbrukning, som tillverkningsindustri, kemi och gödselproduktion, riskerar kraftigt ökade kostnader. Totalt kan tillkommande kostnader uppgå till 125 miljarder dollar fram till 2050.
Risk för energibrist
Analytiker varnar också för att USA kan drabbas av en inhemsk energibrist om produktionen av naturgas inte ökar i takt med exporten. Det kan leda till prisspikar på el och uppvärmning för hushåll och företag.
Högre gaspriser kan dessutom göra kolkraft mer konkurrenskraftig på den amerikanska elmarknaden, vilket skulle kunna motverka utsläppsminskningar och försvåra energipolitiken.
Utvecklingen innebär att LNG-exporterna får motsatta effekter på olika marknader. Medan europeisk industri kan gynnas av lägre energikostnader riskerar amerikanska företag och hushåll att möta högre priser i takt med att exporten ökar.
Källa: Oilprice.com, analys av Alex Kimani.
