AI håller på att förändra det privata skogsbruket i grunden. Med hjälp av satellitdata, avancerade algoritmer och prediktiva modeller får finländska skogsägare tillgång till allt mer detaljerad information om sina skogar. Det ger mer precisa beslut, minskar osäkerheten i den ekonomiska planeringen och gör det möjligt att tidigare upptäcka skador och risker.
– När uppskattningarna av virkesvolymer blir mer exakta, underlättas den ekonomiska planeringen och överraskningarna vid avverkning minskar, säger Antti Kaartinen, ledande expert inom Stora Ensos Precision Forestry-program.
AI används redan i stor skala inom skogsindustrin, men för privata skogsägare har effekterna hittills varit mer begränsade. Enligt experter är de största förändringarna fortfarande på väg, men inom fem år väntas AI-baserade beslutsstöd vara ett brett verktyg även för enskilda skogsägare.
Mer exakt beslutsstöd för skogsägare
Med AI blir beslutsfattandet mer detaljerat och individanpassat. Skogsägare kan, baserat på data, själva avgöra vilka bestånd som ska skötas, gallras eller avverkas först. Samtidigt styr data och algoritmer i allt högre grad skogsbolagens arbete, från skogsinventering till virkesdrivning och underhåll av industriprocesser.
– Användningen av AI gör inte skogsbruket mer schablonmässigt eller automatiserat. Tvärtom hjälper det till att ta hänsyn till beståndens individuella egenskaper ännu noggrannare, säger Kaartinen.
Ett exempel är WoodsApp, utvecklad av det finländska bolaget BittApps i samarbete med österrikiska Streif Forest Management. Tjänsten omvandlar satellitdata till kartor som gör det möjligt för skogsägare att på distans upptäcka skador och planera åtgärder.
I praktiken omfattar AI i skogsbruket allt från chattbotar för rådgivning till avancerad fjärranalys, prognosmodeller för skogsplanering och AI-modeller för beståndsspecifik virkesbedömning. Gemensamt är förmågan att bearbeta mycket stora datamängder och filtrera fram beslutsrelevant information.
– AI ska stödja människan, inte ersätta henne. Den hjälper till att rikta fältarbete, samla in väsentlig information och säkerställa att alla viktiga faktorer beaktas. De slutliga besluten fattas fortfarande av människor, betonar Kaartinen.
Tidigare upptäckt av insekts- och stormskador
Ett område där AI redan har stor praktisk betydelse är upptäckt av skador, särskilt angrepp av granbarkborre. Ett varmare klimat ökar risken för insektsangrepp även i Norden. Genom att kombinera fjärranalys, laserskanning och flygbilder med befintliga skogsdata kan tillståndet i bestånden bedömas innan skadorna blir tydligt synliga i fält.
– Ju bättre ingångsdata, desto mer träffsäkra och snabbare åtgärdsförslag får man. Gallringar, föryngring och skötsel kan sättas in vid rätt tidpunkt, vilket på sikt förbättrar skogsägarens ekonomi, säger Kaartinen till Forest.fi.
Inom Stora Ensos Precision Forestry-projekt används AI redan för att identifiera insektskador och stödja förebyggande skogsvård.
– I dag arbetar vi mer konstaterande, men i framtiden kan vi identifiera riskområden och förutse skador betydligt mer effektivt, säger Kaartinen.
Även Metsä Group har tillsammans med det finländska bolaget CollectiveCrunch utvecklat en tjänst som ger privata skogsägare uppdaterade kartor över barkborreskador. Informationen uppdateras flera gånger per sommar, vilket gör att skador kan upptäckas tidigt och deras spridning följas. Samma teknik används även för att snabbt kartlägga stormskador, så att avverkningsresurser kan styras till rätt områden.
AI-assistent på väg till skogsägare
Enligt Kaartinen kan skogsägare inom en nära framtid få tillgång till en AI-assistent eller chattbot som ger rådgivning dygnet runt om tidpunkt för åtgärder, kostnader och regelverk.
Skogsägaren kan exempelvis fråga om ett visst bestånd bör gallras nu, om särskilda skyddskrav gäller eller vilka områden som behöver röjning. I praktiken kan man välja ett bestånd på kartan och fråga AI-assistenten vad som bör göras. Systemet kombinerar skogsdata, väderprognoser, kostnadsuppskattningar och lagstiftning och ger ett förslag till åtgärd.
Sådana lösningar används redan i Sverige, enligt Kaartinen, och i Finland väntas de kunna bli tillgängliga för skogsägare inom de närmaste åren.
– Det här ersätter inte experten, men det snabbar upp rådgivningen och ger ett mer enhetligt beslutsunderlag, säger han.
Bättre prognoser och ekonomisk planering
Skogsbolagen använder redan AI för att uppdatera sina skogsdatabaser mer exakt än tidigare. Det ger mer realistiska prognoser för virkesvolymer, avverkningsmöjligheter och sortimentsfördelning. Det underlättar den ekonomiska planeringen och minskar risken för överraskningar vid avverkning.
Vid virkesaffärer minskar AI osäkerheten för skogsägare genom digitala uppskattningar av exempelvis andel timmer och trädslagsfördelning. De slutliga intäkterna baseras dock fortfarande på uppmätta värden.
Utöver skogsbruket använder även stora skogsindustrikoncerner AI i andra delar av verksamheten. UPM har uppgett att bolaget har flera pågående AI-projekt inom logistik, industriellt underhåll och energistyrning. Sensorbaserad data används för prediktivt underhåll, och AI används för att optimera elproduktion, elförbrukning och virkeslogistik.
Sammantaget pekar utvecklingen mot ett mer datadrivet skogsbruk, där beslutsstöden blir allt mer avancerade. Samtidigt kvarstår behovet av mänsklig expertis, särskilt i komplexa avvägningar mellan ekonomi, skogsvård och naturhänsyn.
– AI tillför skogsbruket precision, bättre prognoser och mer individanpassade beslut. Det förändrar inte grunderna, men det skärper dem. För skogsägaren betyder det bättre information, bättre beslut och på sikt stabilare ekonomi, sammanfattar Kaartinen.
Källa: Maaseudun tulevaisuus (Landsbygdens framtid)
