Tysklands förbundskansler Friedrich Merz riktar ovanligt skarp kritik mot landets tidigare energipolitik och kallar kärnkraftsavvecklingen för ett ”allvarligt strategiskt misstag”. Uttalandet gjordes vid nyårsmottagningen hos Industrie- und Handelskammer Halle-Dessau, där Merz inför samlade företagare slog fast att Tyskland genomför ”den dyraste energiomställningen i hela världen”.
Det är ord som markerar ett tydligt avståndstagande från den politik som under mer än ett decennium präglat landet. Samtidigt väcker kritiken frågor om varför kursändringen inte omsätts i konkreta beslut.
Tillfällig lättnad betalas av skattebetalarna
Merz meddelade att energikostnaderna för hushåll och företag väntas bli cirka 10 miljarder euro lägre 2026 jämfört med året innan. Men lättnaden bygger till stor del på statliga subventioner. Förbundsstaten tar över delar av nätavgifterna och finansierar olika prisdämpande åtgärder på elmarknaden.
I praktiken innebär det att skattebetalarna står för notan för en energipolitik som inte levererat vare sig stabila priser eller trygg försörjning.
– På sikt kommer vi inte att kunna subventionera detta med skattemedel, sade Merz och medgav därmed att dagens modell inte är hållbar.
En historisk energikris skapad på hemmaplan
Kanslerns uppgörelse med kärnkraftsavvecklingen ger röst åt en kritik som länge hörts från delar av industrin. Efter Fukushimaolyckan 2011 beslutade Tyskland att stegvis stänga sina kärnkraftverk. De sista reaktorerna togs ur drift 2023, mitt under en akut energikris och samtidigt som ryska gasleveranser minskade kraftigt.
Merz konstaterade att beslutet att inte förlänga driften av de sista reaktorerna var särskilt problematiskt.
– Om man ändå genomför detta borde man åtminstone ha låtit de sista kärnkraftverken vara kvar i drift för att behålla produktionskapaciteten, sade han.
Uttalandet ses som en tydlig kritik mot den tidigare regeringen under Olaf Scholz, där Miljöpartiet De gröna drev på för en snabb avveckling trots stigande elpriser och ökad import av fossil el.
Gaskraft som nödlösning
Regeringens nuvarande strategi bygger på snabb utbyggnad av nya gaskraftverk som reserv när vind- och solkraft inte levererar – särskilt under så kallade dunkelflautor. Planerna på att dessa anläggningar snabbt skulle kunna ställas om till vätgas har tonats ned.
– Vi har inte den vätgas som egentligen skulle behövas, erkände Merz.
Bygget av gaskraftverk ska drivas fram med miljardstöd från staten, med klartecken från Europeiska kommissionen. Kritiker pekar på paradoxen i att Tyskland investerar stora summor i fossila reservlösningar samtidigt som kärnkraft, som erbjuder planerbar och stabil elproduktion, hålls utanför.
Politiskt tryck för kursändring
Oppositionen kräver nu handling. Företrädare för AfD menar att det redan finns en parlamentarisk majoritet för att återöppna kärnkraftsfrågan. Även delar av CDU, CSU och FDP i delstaterna talar öppet om små modulära reaktorer och ny kärnteknisk forskning.
Särskilt anmärkningsvärt är att CSU nu efterlyser en återgång till kärnkraft, trots att partiet 2011 stödde avvecklingen.
En dyr energiväg framåt
Resultatet av den tyska energipolitiken är enligt många bedömare tydligt. Elpriserna pressar industrin, försörjningstryggheten är mer osäker och beroendet av fossila bränslen har ökat. Samtidigt har utbyggnaden av vind- och solkraft inte lyckats ersätta bortfallet av planerbar produktion, utan kräver omfattande stöd, reservkraft och import.
Källa: Die Welt, offentliga uttalanden vid IHK Halle-Dessau, tysk inrikespolitisk rapportering
