Den globala utbyggnaden av solkraft fortsätter i snabb takt, trots att USA bromsar stödet till förnybar energi under president Donald Trumps nya mandatperiod. Drivkraften bakom expansionen är framför allt kraftigt fallande priser på solpaneler, till stor del till följd av Kinas dominerande produktion. Samtidigt växer oron för att ökande utsläpp och fortsatt beroende av fossila bränslen riskerar att fördröja en faktisk omställning av energisystemen.
I Nevadaöknen i USA planerade utvecklare nyligen solkraftsprojekt som tillsammans skulle täcka en yta större än Washington DC. Projekten skulle leverera el till bland annat Las Vegas. Men federala myndigheter har nu dragit tillbaka ett samlat godkännande för de så kallade Esmeralda 7-projekten. Varje projekt måste nu söka tillstånd separat, vilket försenar utbyggnaden. Beslutet ses av kritiker som en del av Trumpadministrationens mer skeptiska hållning till vind- och solkraft. Presidenten skrev i augusti på sin plattform Truth Social att han inte tänker godkänna vind- eller jordbruksförstörande solkraft.
Kina dominerar utbyggnaden
På andra sidan Stilla havet är bilden en helt annan. Kina har installerat solpaneler över ett område stort som Chicago på den tibetanska högplatån. Talatan Solar Park är en del av landets ambition att fördubbla kapaciteten för sol- och vindkraft under det kommande decenniet. President Xi Jinping sade vid ett FN-möte i New York i september att ”grön och lågkoldioxidomställning är vår tids trend”.
Kinas massproduktion har samtidigt pressat priserna globalt. Enligt Internationella energiorganet, IEA, har kostnaderna för solpaneler fallit med nära 90 procent på tio år.
Utbyggnaden märks även i Afrika och Mellanöstern, inklusive oljeproducerande länder som Saudiarabien. Landet har i dag cirka 4,34 gigawatt solkraft och siktar på upp till 130 gigawatt före 2030, delvis för att frigöra mer olja för export.
Utsläppen fortsätter öka
Trots den snabba tillväxten inom sol- och vindkraft fortsätter de globala utsläppen från energisektorn att öka. År 2024 steg utsläppen för fjärde året i rad till en ny rekordnivå. Enligt Energy Institute ökade tillförseln av olja, gas och kol mer än tillförseln av lågkoldioxidenergi, som även inkluderar kärnkraft och vattenkraft.
”Världen befinner sig fortfarande i ett läge där man lägger till energi, snarare än genomför en tydlig omställning”, sade Energy Institutes ordförande Andy Brown vid presentationen av organisationens rapport i augusti.
Även om förnybar el pressar grossistpriserna har detta inte alltid lett till lägre elräkningar för konsumenter. Investeringar i elnät, reservkapacitet och energilagring tillkommer, samtidigt som elektrifieringen av transporter och uppvärmning går långsammare än planerat i många länder.
USA bromsar – resten av världen går vidare
USA sticker nu ut som ett undantag. Skattelättnader för förnybar energi som infördes under Joe Biden har delvis rullats tillbaka. IEA har halverat sin prognos för amerikansk tillväxt av förnybar el till omkring 250 gigawatt fram till 2030. Enligt Carbon Brief kan USA:s utsläpp bli 7 miljarder ton högre till 2030 än om landet hade följt Parisavtalet.
Samtidigt ökar efterfrågan på stabil el till datacenter, vilket gynnar gas- och kärnkraft snarare än väderberoende produktion. Elpriserna för konsumenter har redan stigit med 5 procent sedan juli, enligt amerikanska energimyndigheter.
Trots detta fortsätter solkraften att byggas ut i stora delar av världen, inte minst tack vare fallande kostnader. Men flera analytiker varnar för att förnybar energi i nuläget snarare kompletterar än ersätter fossila bränslen.
”Kina har dragit ifrån kraftigt i konkurrenskraft”, säger Antonio Cammisecra, vd för elproducenten ContourGlobal. ”USA kan komma ikapp, men det kommer att ta tid.”
Källor: Financial Times, 2025 The Financial Times Ltd.
