Efter mer än ett kvarts sekel av förhandlingar har EU:s medlemsländer nu godkänt handelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika. En kvalificerad majoritet av medlemsstaterna har sagt ja till att avtalet går vidare till undertecknande, uppger flera EU-diplomater med insyn i processen.
Beslutet fattades i Bryssel och innebär att EU formellt kan skriva under avtalet med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. Samtidigt kvarstår ett tydligt politiskt motstånd inom unionen. Frankrike, Polen, Österrike, Irland och Ungern röstade nej till uppgörelsen, medan Belgien valde att avstå från att ta ställning.
Enligt diplomatiska källor bedöms beslutet redan vara politiskt avgjort, eftersom kravet på kvalificerad majoritet har uppnåtts.
Långvarigt motstånd från jordbruksländer
Motståndet mot Mercosur-avtalet har under många år varit starkt, framför allt i medlemsländer med stora jordbrukssektorer. Kritiken har kretsat kring risken för ökad import av billiga jordbruksprodukter från Sydamerika, där produktionskostnaderna ofta är lägre och regelverken kring miljö, växtskyddsmedel och djurhållning skiljer sig från EU:s.
Frankrike har varit den mest högljudda motståndaren och har varnat för att avtalet kan pressa priserna för europeiska bönder och undergräva EU:s jordbrukspolitik. Även Polen och Österrike har lyft liknande farhågor, medan Irland uttryckt särskild oro för konkurrensen inom nötköttssektorn. Ungerns nej har delvis kopplats till bredare kritik mot EU:s handels- och integrationspolitik.
Trots detta har en majoritet av medlemsländerna valt att stödja avtalet, som ses som strategiskt viktigt i en tid av ökande globala handelsspänningar och geopolitiska blockbildningar.
Skyddsåtgärder för EU:s jordbruksmarknad
För att mildra kritiken har EU samtidigt godkänt särskilda skyddsmekanismer för jordbruksmarknaden. Enligt EU-diplomaterna omfattar dessa åtgärder möjligheten att ingripa om importen från Mercosur-länderna ökar kraftigt och riskerar att störa den europeiska marknaden.
Skyddsklausulerna kan aktiveras om leveranser från Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay överstiger fastställda nivåer. De är tänkta att fungera som en säkerhetsventil för känsliga sektorer, men kritiker menar att sådana mekanismer ofta är tröga att utlösa i praktiken och sällan ger ett omedelbart skydd för producenter.
Mercosur-avtalet omfattar ett av världens största handelsområden, med en samlad befolkning på över 700 miljoner människor. För EU innebär avtalet förbättrat marknadstillträde för industrivaror, fordon, maskiner och kemikalier. För Mercosur-länderna öppnas EU-marknaden i större utsträckning för jordbruksprodukter och råvaror.
Von der Leyen reser för undertecknande
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas resa till Paraguay nästa vecka för att formellt underteckna avtalet tillsammans med företrädare för Mercosur-länderna. Undertecknandet markerar ett politiskt genombrott, men innebär inte att avtalet omedelbart träder i kraft.
Nästa steg blir ratificeringen. Det är ännu oklart om avtalet kommer att klassas som ett så kallat blandat avtal, vilket i så fall kräver godkännande även i samtliga nationella parlament inom EU. Erfarenheter från tidigare handelsavtal visar att denna process kan bli både långdragen och politiskt känslig.
För svensk del kan avtalet på sikt påverka både industriexport och jordbruksmarknaden. Samtidigt väcker uppgörelsen frågor om EU:s ambitioner att kombinera frihandel med höga miljö- och livsmedelsstandarder, särskilt i ett läge där unionen samtidigt ställer allt högre krav på den egna produktionen.
Källa
Politico Europe, artikel av Koen Verhelst
Fakta:
Mercosur är ett sydamerikanskt handelssamarbete mellan Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. Förhandlingarna med EU inleddes redan 1999 och har vid upprepade tillfällen blockerats av politiska motsättningar, jordbruksfrågor och miljörelaterad kritik.
