Den norska miljömyndigheten har skickat ett förslag till utredningsprogram för ett planerat kärnkraftverk i Aure och Heim på remiss till grannländerna. Remissen sker enligt Esbokonventionen, som kräver att länder informerar och konsulterar varandra om stora projekt som kan få miljöpåverkan över nationsgränserna.
Esbokonventionen, antagen 1991 i Esbo och i kraft sedan 1997, ställer krav på att länder bedömer miljöeffekter av projekt som kan påverka andra stater. Kärnkraftsprojekt hör till de anläggningar som omfattas, och remissen markerar en formell milstolpe för Norges första SMR-projekt som når denna nivå i processen.
Planerad produktion: 12,5 terawattimmar per år
Projektutvecklaren Norsk Kjernekraft lämnade in sin första anmälan till energidepartementet i november 2023. Bolaget vill etablera ett kärnkraftverk bestående av flera små modulära reaktorer i området Taftøy industripark, som ligger mellan Aure och Heim. Om projektet realiseras i full skala ska anläggningen leverera omkring 12,5 terawattimmar el per år, vilket motsvarar ungefär en tiondel av Norges nuvarande elproduktion.
I april gav fyra departement – energi, hälsa, justitie samt klimat och miljö – tre myndigheter i uppdrag att ta fram ett utredningsprogram: Norges vattendirektorat, Strålsäkerhetsmyndigheten och Direktoratet för samhällsskydd och beredskap. Det första nationella remissförslaget publicerades i maj 2024, varefter den interna remissrundan i Norge avslutades under hösten.
Nu skickas samma program vidare till grannländerna på energidepartementets begäran. De ska bedöma vilka gränsöverskridande konsekvenser projektet kan få och lämna synpunkter senast den 6 januari 2026. Efter remisstiden skickar miljömyndigheten synpunkterna vidare till energidepartementet, som beslutar om det slutliga utredningsprogrammet.
”Ett kraftfullt signalvärde” – Norsk Kjernekraft ser snabbare process
Norsk Kjernekraft framhåller att det aktuella projektet är det första av bolagets tio planerade reaktorinitiativ som nått denna nivå. Företaget beskriver processen som nationellt betydelsefull, även om remissen formellt gäller en specifik plats.
– Även om processen gäller en plats är omfattningen nationell, skriver bolaget i ett uttalande i den ursprungliga artikeln.
Bolagets vd Jonny Hesthammer välkomnar att grannländerna konsulteras så snabbt:
– Det faktum att grannlandsremissen redan har inletts är en kraftfull signal om att regeringen nu vill ha framsteg, inte uppskjutningar. Detta är konkret handling – och mycket glädjande, säger Hesthammer enligt artikeln.
Han menar att projektet kan gå snabbare än tidigare antaget:
– När programmet fastställs kan vi accelerera hela ansökningsprocessen. Vi sparar åtminstone ett år jämfört med om ärendet behövde gå genom full parlamentarisk behandling innan start. Det här är exakt den takt Norge nu behöver.
Bolaget framhåller också att remissen innebär en konkret framåtförflyttning för de berörda kommunerna, som nu kan påbörja planeringen för eventuell kärnkraftsutbyggnad.
SMR som energimodell – bakgrund till Norges intresse
Norges elproduktion domineras av vattenkraft, men växande industri, elektrifiering och ökande effektbehov har skapat oro för framtida kapacitetsbrist. Samtidigt har utbyggnaden av vindkraft, särskilt till havs, stött på politiskt motstånd och långsamma tillståndsprocesser. Kritiker lyfter att vindkraften inte kan garantera den planerbara effekt som industrin efterfrågar.
SMR-tekniken har därför fått ett uppsving som alternativ. Tekniken erbjuder stabil elproduktion med liten geografisk påverkan och kan byggas modulärt, något som lockar både industrin och flera kommuner. Norsk Kjernekraft hävdar att en nationell utbyggnad av bolagets samtliga tio projekt skulle kunna bidra till att nästan fördubbla Norges elproduktion till 2050.
Hesthammer uttrycker det som att Norge nu bygger en nödvändig grund för framtida energisystem:
– För värdkommunerna innebär detta att planeringen av en möjlig kärnkraftsinvestering tar ett konkret och mycket viktigt steg framåt. Norge bygger nu den nödvändiga grunden för att kunna realisera kärnkraft som en del av framtidens energisystem, säger han.
Källor: Norsk Kjernekraft / norska Miljödirektoratet / Esbokonventionens dokumentation.
