Gamla fiberbankar kan bli dolda källor till växthusgaser

Fältprovtagning av fiberbankar med SGU:s provtagningsbåt m/s Ugglan. Foto: Anna-Karin Dahlberg
Fältprovtagning av fiberbankar med SGU:s provtagningsbåt m/s Ugglan. Foto: Anna-Karin Dahlberg

Fiberbankar som bildats på havs- och sjöbottnar efter gamla industriutsläpp avger växthusgaser – men hur mycket, och är det skillnad på vilken mängd som bildas i olika vattenmiljöer? Det undersöker forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med flera universitet och Sveriges geologiska undersökning.

I oktober genomfördes fältprovtagning av två fiberbankar vid Ångermanälvens utlopp i Västernorrland. Forskningsprojektet har tidigare undersökt två fiberbankar i Vättern.

– Det blir spännande att utvärdera resultaten och se om metankoncentrationen och den mikrobiella sammansättningen i sedimentet skiljer sig mellan fiberbankar som ligger i sötvatten- och brackvattenmiljöer, säger Anna-Karin Dahlberg, forskningsledare på IVL.

Fiberbankar består av cellulosa och träfibermaterial som härrör från historiska utsläpp från pappers- och pappersmassatillverkning. Fibermaterialet som släpptes ut har på många platser bildat meter tjocka avlagringar på havs- och sjöbotten som kan täcka flera hektar.

Fiberbankarna avger växthusgaser när mikrober bryter ner träfibrerna. Hur snabbt detta sker beror både på miljöfaktorer som vilken syrehalt det är i vattnet, temperatur och näringsämnen, och balansen mellan olika mikrobiella samhällen, där växthusgasen metan bildas i sista nedbrytningssteget.

I projektet FIB-GHG undersöker forskarna hur, var och vilken mängd växthusgaser bildas i fiberbankar i olika vattenmiljöer. Provtagningar utförts i samarbete med Sveriges geologiska undersökning, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.

– I takt med att temperaturen i våra vatten ökar på grund av klimatförändringar, förväntas också utsläppen av växthusgaser från fiberbankar tillta – vilket kan leda till ökad spridning av miljögifter, säger Anna-Karin Dahlberg.

För bättre bedömning av fiberbankar som källa till växthusgaser behövs mer kunskap för att förstå vilka faktorer som påverkar bildningen av växthusgaser i denna unika typ av sediment och hur gasproduktion skiljer sig i olika vattenmiljöer i Sverige.

– Ibland sägs det att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar på bottnen, men om de ligger och släpper ut gas kan de ge upphov till spridning av miljögifter även om man inte rör dem. Förståelse om hur mycket och i vilka miljöer gasen bildas blir därför mycket viktig för helhetsbedömningen, säger Max Holmström, statsgeolog vid SGU.

Källa: IVL