Rio Tinto lämnar Finland – avslutar all prospektering

Rio Tintos aluminiumsmältverk AP60 i Kanada. Företaget gav projektet i Finland tillgång till sin AP60-teknik år 2025, dock med begränsad framgång. Foto: Rio Tinto.
Rio Tintos aluminiumsmältverk AP60 i Kanada. Företaget gav projektet i Finland tillgång till sin AP60-teknik år 2025, dock med begränsad framgång. Foto: Rio Tinto.

Den globala gruvjätten Rio Tinto drar sig helt ur Finland och avslutar all malmletning i landet. Det bekräftar bolagets landschef Maria Lohela för den finska public service-kanalen Yle. Beslutet innebär att företaget överger samtliga sina malmletningstillstånd och sätter punkt för flera års närvaro i Finland.

– När man söker nya fyndigheter av metaller och mineraler som är avgörande för energiomställningen måste man ständigt utvärdera hur resurserna bäst ska användas. Efter en sådan utvärdering har Rio Tinto beslutat att avsluta malmletningen i Finland, skriver Lohela i ett mejl till Yle.

Rio Tinto, som är världens näst största gruvbolag efter BHP, har de senaste åren haft verksamhet på flera håll i Finland – bland annat i Tammela i Egentliga Tavastland och i Kitee i Norra Karelen.

Flera tillstånd redan återkallade

Enligt Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har tre av Rio Tintos malmletningstillstånd redan löpt ut under 2025, och företaget har självmant sagt upp ytterligare två.

Ett av dessa gällde prospektering i Tammela, där planerna länge väckt debatt. Flera lokala miljöföreningar, däribland Särkijärvens naturskyddsförening och Lounais-Hämeen luonnonsuojeluyhdistys, överklagade tillståndet i förvaltningsrätten. Domstolen avslog dock överklagandena våren 2025, vilket i praktiken gav Rio Tinto rätt att fortsätta arbetet.

Ändå valde bolaget att avbryta prospekteringen. För bara fem månader sedan hade Rio Tinto meddelat att man planerade bergborrningar i området och insamling av geologiska prover i tio kommuner i Mellersta Österbotten.

Motstånd, rättsprocesser och misslyckade satsningar

Rio Tintos närvaro i Finland har under flera år kantats av kontroverser. Redan 2020 fick bolaget omfattande kritik efter att ha utfört geofysiska flygmätningar över Etelä-Konnevedens nationalpark i Norra Savolax. Bolaget tvingades senare förklara att mätningarna inte ingick i någon faktisk prospektering utan endast syftade till datainsamling – ett besked som inte övertygade alla miljöorganisationer.

Två år senare, 2022, meddelade företaget att det helt övergav sina malmletningsplaner i Rautalampi. Även där hade planerna mötts av lokalt motstånd.

I fjol drog sig Rio Tinto dessutom ur ett omfattande reservationsområde på över 18 000 hektar i Hattula, Janakkala och Tavastehus. Det var ett av bolagets största undersökningsområden i Finland, där man tidigare hade sökt efter litium, nickel och andra så kallade kritiska råmaterial.

Ekonomiskt starkt bolag – men ändrad strategi

Rio Tinto, som har sitt huvudkontor i London och Melbourne, är aktivt i 35 länder och har mer än 60 000 anställda globalt. Bolaget redovisade förra året en rörelsevinst på 15,6 miljarder amerikanska dollar, men har de senaste åren omprövat sin strategi för grön omställning och råvaruförsörjning.

Finland har länge betraktats som en potentiell framtidsmarknad för gruvindustrin, inte minst tack vare fyndigheter av litium, nickel och kobolt – mineraler som är centrala för batteritillverkning och elektrifiering. Samtidigt har motståndet mot nya gruvprojekt vuxit, både bland miljöorganisationer och lokalbefolkning, på grund av oro för natur- och vattenpåverkan.

Rio Tintos beslut att lämna Finland ses därför av experter som en symbol för de ökade svårigheterna att kombinera gruvdrift och miljökrav i norra Europa.

– Vi ser att stora internationella bolag börjar omvärdera var de kan bedriva prospektering med rimliga villkor. Finland har ett stabilt regelverk, men det är också mycket komplext, säger en branschanalytiker vid den finska gruvföreningen till Yle.

Ledningsförändringar och framtidsutsikter

Rio Tinto började successivt avveckla sin verksamhet i landet redan tidigare i år. I februari lämnade Kaisa Hietala, tidigare ledamot i bolagets styrelse, sitt uppdrag. Hietala, som har en bakgrund inom hållbarhetsfrågor och energi, hade suttit i styrelsen sedan 2023.

Landschefen Maria Lohela, som tidigare varit riksdagsledamot för Sannfinländarna och talman i Finlands riksdag mellan 2015 och 2018, rekryterades till bolaget 2022 för att stärka dess nordiska närvaro. Hennes uppdrag blir nu att avsluta Rio Tintos verksamhet i Finland på ett ordnat sätt.

Vad som händer med de områden där prospektering påbörjats är ännu oklart. Tukes uppger att myndigheten kommer att övervaka att bolaget fullgör sina skyldigheter vad gäller återställning av mark och miljöskydd.

En del av en större omställning

Rio Tintos reträtt från Finland följer ett mönster som kan skönjas inom hela den europeiska gruvsektorn. Höga kostnader, långdragna tillståndsprocesser och politisk osäkerhet har lett till att flera internationella aktörer omprioriterar mot regioner med mer förutsägbara villkor, som Kanada, Australien och Chile.

Trots detta ser Finland fortfarande sig självt som en nyckelspelare i EU:s strategi för kritiska råvaror. Landet har bland Europas största outnyttjade reserver av litium och nickel, och regeringen i Helsingfors arbetar aktivt för att locka investeringar i hållbar gruvdrift – men med striktare miljökrav än tidigare.

Rio Tintos beslut kan därför tolkas som ett testfall för framtida investerare. Om bolag i samma storlek inte ser Finland som tillräckligt attraktivt, kan det få konsekvenser för EU:s mål att minska sitt beroende av råvaror från Kina och Afrika.

Källor: Yle / Tukes / Rio Tinto