Energiforsk, energibranschens forskningsbolag, har i en rapport tonat ner riskerna för Sveriges elsystem efter kärnkraftsavvecklingen och den snabba utbyggnaden av vindkraft. Men enligt Jonas Kristiansen Nøland, professor i energikonvertering vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), är situationen betydligt allvarligare än vad rapporten ger sken av.
Jonas Kristiansen Nølands Krönika, publicerad i Affärsvärlden, riktar skarp kritik mot att Energiforsk underskattar kostnaderna för att balansera elsystemet.
Effektbrist och riskfylld import
Energiforsks rapport konstaterar att risken för effektbrist har ökat, men argumenterar för att Sverige kan förlita sig mer på import eller flexibel elanvändning. Importkapaciteten anges till drygt 10 gigawatt, vilket rapportförfattarna menar ger en viss trygghet.
Jonas Kristiansen Nøland varnar för att detta resonemang är riskabelt:
– Det finns trots allt ingen garanti för att det finns tillgänglig produktionskapacitet i grannländer. Även grannländer har väderberoende produktion som i stor utsträckning korrelerar med Sveriges produktion. I praktiken riskerar Sverige att bli beroende av utländsk gas- och kärnkraft, skriver han i Affärsvärlden.
Enligt rapporten har effektbalansen under de mest ansträngda timmarna gått från ett överskott på 1 gigawatt till ett underskott på 2,5 gigawatt. Det motsvarar i stort sett den kärnkraftskapacitet som lagts ned under det senaste decenniet.
Växande kostnader för balansen
En central del av kritiken handlar om balanskostnaderna, alltså de kostnader som uppstår för att hålla elsystemet stabilt när produktionen varierar.
Rapporten visar att kostnaderna för frekvensbalansering har ökat åttafaldigt sedan 2020 och nu uppgår till nästan fem miljarder kronor per år. Energiforsk hävdar dock att kostnadsökningen till stor del beror på stigande elpriser.
Men enligt Nøland går den förklaringen inte ihop:
– Under samma period har elpriserna på grossistmarknaden fördubblats, medan systemkostnaderna har ökat fyra gånger mer. Huvudorsaken är en växande mängd balanstjänster, skriver han.
Han pekar på att den tillgängliga backupkapaciteten för upp- och nedreglering har ökat tiofalt, samtidigt som den faktiska aktiverade volymen har minskat med en tredjedel. Resultatet är att producenter sparar pengar, medan konsumenterna får betala en allt större del av notan.
Kärnkraftens roll i framtiden
Professor Nøland betonar att kärnkraften, utöver att leverera planerbar el, också tillför systemegenskaper som stabiliserar nätet.
– Kärnkraften erbjuder inte bara planerbar elproduktion. Den kommer med systemegenskaper som kan kompensera för de utmaningar som uppstår när man enbart satsar på ett väderberoende elsystem, skriver han.
Nøland menar att Sverige behöver en öppen diskussion om elsystemets verkliga kostnader.
– Om Sverige ska kunna återuppbygga det kostnadseffektiva, tillförlitliga och miljövänliga elsystem vi en gång hade behöver vi en ärlig diskussion om de växande systemkostnaderna och vem som i slutändan tar notan, skriver han i Affärsvärlden.
Källa: Affärsvärlden, krönika av Jonas Kristiansen Nøland, professor i energikonvertering vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).
