Den svenska regeringen presenterar nu en ekonomisk ram för att stödja byggandet av ny kärnkraft. I budgetpropositionen för 2026 föreslås en modell där staten kan erbjuda lån och riskdelning för bolag som investerar i nya reaktorer. Totalt handlar det om lån på upp till 220 miljarder kronor över en tolvtårsperiod, med tillkommande kostnader för prissäkring motsvarande 1–3 miljarder kronor årligen under 40 år efter driftsättning.
Förslaget bygger vidare på den kärnkraftsstrategi som antogs av regeringen 2023. Den innebär att minst två nya storskaliga reaktorer ska stå klara till 2035, och att upp till tio reaktorer kan vara i drift till 2045. Riksdagen gav i maj i år klartecken till att införa statliga lån för att minska finansieringskostnaderna för nya projekt.
Enligt förslaget kan avtal om lån och prissäkring tecknas 2026 och 2027. Stödet gäller endast om de nya reaktorerna byggs på befintliga kärnkraftslokaliseringar och har en sammanlagd effekt på minst 300 megawatt.
Vattenfall förbereder ansökan
Vattenfall har redan meddelat att bolaget planerar att satsa på små modulära reaktorer, SMR, vid Ringhals. Två tekniker återstår på kortlistan: GE Vernova Hitachis BWRX-300 och Rolls-Royce SMR. Vattenfall väntas lämna in en ansökan om statlig riskdelning och därefter välja leverantör.
Exakt hur stöden ska utformas kommer att avgöras i förhandlingar mellan staten och respektive projektbolag. Regeringen framhåller att avtalen kräver godkännande av EU-kommissionen och kan behöva justeras utifrån unionens statsstödsregler. Kostnaderna för staten påverkas både av reaktorernas slutkostnad och av framtida elprisnivåer.
– Förslaget om ekonomiska ramar är inte en prislapp, utan en övre gräns för de kommande förhandlingarna, skriver regeringen i budgetpropositionen.
Snabbare tillståndsprocesser
Regeringen vill samtidigt skynda på tillståndsprocessen för ny kärnkraft. Enligt propositionen satsas 161 miljoner kronor 2026 på förstärkningar hos Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Riksgälden och domstolarna. Syftet är att skapa bättre underlag för miljöprövning och effektivare handläggning.
– Effektiva tillståndsprocesser för ny kärnkraft på fler platser är en viktig del i en klimatomställning som driver Sverige framåt, skriver regeringen.
Från 2027 planeras också en ny myndighet för miljöprövning, dit vissa uppgifter från länsstyrelserna och senare även mark- och miljödomstolarna ska flyttas. Målet är en mer samlad hantering och snabbare beslut, samtidigt som lokalt inflytande och acceptans ska värnas.
En ny fas för svensk kärnkraft
Sverige har i dag sex reaktorer i drift vid tre anläggningar: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Fyra reaktorer har stängts under det senaste decenniet, men den politiska inriktningen har nu svängt mot att bygga nytt. Regeringen menar att kärnkraften är avgörande för att säkra elförsörjningen och möta en växande efterfrågan från industri, transport och digital infrastruktur.
Frågan om nya reaktorer väcker dock både tekniska och politiska utmaningar. Utöver kostnaderna och tidsramarna behöver projekten klara säkerhetsprövningar, miljölagstiftning och lokala samråd. Samtidigt pågår en internationell debatt om rollfördelningen mellan traditionella storskaliga reaktorer och de nya SMR-teknikerna, som lovar kortare byggtid och lägre investeringsrisk.
Med det nya budgetförslaget markerar regeringen att Sverige nu går in i en konkret fas av förberedelser för ny kärnkraft. Avtalen som kan tecknas från 2026 väntas bli avgörande för vilka aktörer och tekniker som tar ledningen i återuppbyggnaden av landets kärnkraftsflotta.
Källa: World Nuclear News, Vattenfall, Regeringskansliet
