Tungviktare bakom sju reformförslag för svensk industri

Tunga branschorganisationer presenterar sju reformförslag för att stärka svensk industri inför valet 2026, med fokus på totalförsvar, energi, infrastruktur, forskning, kompetens och frihandel. Bild: Jernkontoret
Tunga branschorganisationer presenterar sju reformförslag för att stärka svensk industri inför valet 2026, med fokus på totalförsvar, energi, infrastruktur, forskning, kompetens och frihandel. Bild: Jernkontoret

För att industrin ska förbli motorn i svensk ekonomi  krävs en samlad politisk ansträngning. Det menar representanter från Teknikföretagen, Skogsindustrierna, Svemin, IKEM och Jernkontoret, som i Di Debatt presenterat sju reformförslag inför valet 2026.

I debattartikeln pekar man på att Sverige tampas med stora utmaningar: svag tillväxt, hög arbetslöshet, tapp i välståndsligan och ökad otrygghet. 

”Problembeskrivningen delas av många, men den politiska handlingskraften måste öka”, betonar branschföreträdarna som menar att beslut om investeringar i totalförsvar, infrastruktur och omställning är ”nödvändiga” för att framtidssäkra Sverige.

De vill se att industrin villkor hamnar högre på den politiska agendan inför valet 2026. Det är bakgrunden till rapporten Industrin – vårt bästa försvar, med 43 reformförslag inom sju områden: från totalförsvar och klimatomställning till konkurrenskraft och innovationsförmåga.

”Industrin betydelse kan inte överskattas”, slås fast. Enligt rapporten stod industrin  2024 för nästan 60 procent av svensk export. Under det senaste decenniet har nästan en femtedel av BNP-tillväxten kommit från industrin. Industrin står för en tredjedel av näringslivets förädlingsvärde och sysselsätter omkring 15 procent av arbetskraften.

De sju reformförslagen: 

  • Höj försörjningsberedskapen för totalförsvaret. Staten måste ta huvudansvaret genom att finansiera totalförsvaret via statsbudgeten och stärka industriella värdekedjor.
  • Säkra framtidens energiförsörjning. Industrins omställning kräver ett robust energisystem. Politiken måste ge långsiktiga villkor för alla fossilfria kraftslag och påskynda utbyggnaden av både planerbar och väderberoende elproduktion samt mer biobaserad energi.
  • Stärk infrastrukturen och godstransporterna. Tillförlitliga transporter är avgörande, men underhållsskulden är växande. Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att kartlägga behoven och ta fram en plan för att eliminera skulden, särskilt på järnvägen.
  • Effektivisera tillståndsprocesserna. Långa miljöprövningar hämmar investeringar och klimatnytta. Sverige bör genomföra Miljötillståndsutredningens förslag och säkerställa resurser till ett nytt prövningssystem.
  • Prioritera industrirelevant forskning. Sverige bör satsa minst en procent av BNP på industrirelevant forskning och innovation och samtidigt inrätta ett nationellt teknik- och innovationsråd.
  • Säkerställ rätt kompetens. Politiken måste stärka STEM-ämnena i skolan, framtidssäkra gymnasiet och yrkeshögskolan samt göra det lättare att attrahera internationella talanger genom ändamålsenliga migrationsregler.
  • Värna öppen frihandel. Sverige och EU bör driva en ambitiös frihandelsagenda, prioritera handelsliberalisering och använda skyddsinstrument effektivt och välavvägt för att motverka oschysst konkurrens.

     

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna

Jonas Hagelqvist, vd IKEM

Annika Roos, vd Jernkontoret

Pia Sandvik, vd Teknikföretagen

Maria Sunér, vd Svemin