IEA: Kopparbehovet ökar med 30 procent till 2040

Om kopparpriserna fortsätter att stiga kan det gynna investeringar, samtidigt som guldet fungerar som en stabiliserande faktor. Foto: Pixabay, Creative Commons Lic. Kredit: Disign.
Om kopparpriserna fortsätter att stiga kan det gynna investeringar, samtidigt som guldet fungerar som en stabiliserande faktor. Foto: Pixabay, Creative Commons Lic. Kredit: Disign.

Efterfrågan på koppar kommer att växa markant under de kommande två decennierna. Enligt Internationella energiorganisationen, IEA, väntas behovet öka med omkring trettio procent till år 2040. Bakom utvecklingen ligger framför allt elektrifiering, förnybar energi och ökad digitalisering.

Koppar är en av de metaller som blir avgörande för energiomställningen. Sol- och vindkraftverk kräver stora mängder koppar i sina generatorer, kablar och anslutningssystem. Även batterier och laddinfrastruktur för elfordon bidrar till att driva upp efterfrågan.

Samtidigt pekar IEA på att utbudet inte väntas hålla jämna steg med behovet. Kvaliteten på malmen sjunker, investeringarna i nya projekt är höga och nyupptäckter av större fyndigheter har blivit allt ovanligare. Resultatet kan bli en växande obalans mellan tillgång och efterfrågan.

Elektrifiering och klimatomställning driver på

– Den globala energi- och digitaliseringsomställningen är i full gång. Långsiktigt talar det för en stark marknad för koppar och för de gruvbolag som är aktiva inom sektorn, konstaterar IEA i sin analys.

Kopparpriset har också stigit på nytt under senare tid, vilket återspeglar både en stark efterfrågan och osäkerhet på utbudssidan.

Gruvolycka i Chile lyfter riskerna

Att tillgången kan störas visar ett aktuellt exempel från Chile, världens största producent av koppar. Efter ett jordskalv kollapsade delar av landets största koppargruva tidigare i år. Olyckan ledde till flera dödsfall och fick konsekvenser för produktionen. Gruvan stod ensam för cirka sju procent av den chilenska kopparproduktionen, vilket gör händelsen betydande även för världsmarknaden.

Varje avbrott i tillgången riskerar att få stora prisrörelser. Om konjunkturen dessutom återhämtar sig mer generellt kan kombinationen av stark efterfrågan och störningar på utbudssidan driva upp kopparpriserna ytterligare.

Koppar och guld – en stabil kombination

Flera gruvbolag arbetar i dag med projekt som innehåller både koppar och guld. Kombinationen ses som fördelaktig ur ett långsiktigt investeringsperspektiv. Koppar är central för klimatomställningen, medan guld ofta betraktas som en trygg hamn vid ekonomiska kriser eller perioder av osäkerhet.

– Guld fungerar som ett skydd mot inflation och valutaförsvagning, och har genom historien visat sig hålla sitt värde, framhåller flera analytiker.

Även penningpolitiken spelar roll. Den 17 september väntas den amerikanska centralbanken fatta ett nytt räntebeslut, och marknaden förväntar sig en sänkning. En sådan skulle kunna ge guldet ytterligare stöd, vilket också påverkar bolag som kombinerar de två metallerna.

Nya projekt i Latinamerika och Mexiko

Bland bolag som nu driver koppar- och guldprojekt i Latinamerika finns Mogotes Metals, som har verksamhet i Chile och Argentina. Företagets flaggskeppsprojekt är Filo Sur, som innehåller både koppar och guld.

Ett annat exempel är Axo Copper, som arbetar med La Huerta-projektet i Mexiko. Det omfattar cirka 11 300 hektar i Sierra Madre-bältet och representerar en ny kopparupptäckt i en region med goda geologiska förutsättningar.

Bolagen bedömer att deras kombination av metaller ger dem en starkare position på en volatil råvarumarknad. 

Kopparns roll i framtidens energisystem

Kopparn står alltså i centrum för två globala trender: energiomställningen och digitaliseringen. Behovet av elnät, lagring och laddinfrastruktur gör att efterfrågan kommer att fortsätta växa. Samtidigt är gruvindustrin pressad av stigande kostnader, minskande malmkvalitet och växande miljökrav.

IEA:s prognos pekar på att dessa faktorer tillsammans kan skapa en marknad med återkommande obalanser och därmed stigande priser. För gruvbolagen kan det innebära nya möjligheter – men också ökade risker i en bransch som redan är starkt beroende av politiska beslut, råvarupriser och globala konjunkturer.

Källor: Internationella energiorganisationen (IEA), t-online.de, SRC Swiss Resource Capital AG