Hörby kan bli plats för nya blykylda kärnreaktorer

Illustration av en möjlig SMR-anläggning i Hörby. Källa: Blykalla
Illustration av en möjlig SMR-anläggning i Hörby. Källa: Blykalla

I takt med stigande energipriser har intresset för ny kärnkraft ökat både i Sverige och internationellt. Ett av företagen som vill bidra till omställningen är det svenska teknikbolaget Blykalla, som utvecklar små modulära reaktorer – SMR – kyls med flytande bly. Nu undersöks Hörby i Skåne som en möjlig plats för sex sådana reaktorer.

Under onsdagen tecknade Hörby kommun och Blykalla en avsiktsförklaring som ger företaget rätt att under en period på arton månader genomföra en förstudie. Målet är att utreda om området utanför tätorten är lämpligt för en så kallad reaktorpark.

– Vi hoppas att satsningen ska ge billigare energi och större energioberoende, säger Martin Bengtsson, bolagsjurist på Blykalla.

Företaget, grundat av bland andra KTH-professorn Janne Wallenius, för samtal med mellan tio och tjugo kommuner, främst i södra Sverige, för att hitta geografiskt och tekniskt lämpliga platser.

– I Hörby har vi sett att det är en plats som kan ha bra geografi, och så har vi kopplingen till Sydvästlänken, säger Bengtsson och syftar på elförbindelsen mellan Hallsberg och Hurva.

Kommunen ser tillväxtmöjligheter

För Hörby, med omkring femton tusen invånare, handlar det inte bara om energiproduktion. Kommunledningen ser projektet som en chans till ekonomisk och social utveckling.

– Vi är införstådda med att det kommer att byggas SMR-reaktorer i skånska kommuner, så varför inte i Hörby? Vi är en liten kommun, vi behöver tillväxten. Vi har ansvar för skola, vård och omsorg och behöver inflyttning. För oss är det en tillväxtfråga, säger Anders Hansson (SD), kommunstyrelsens ordförande.

Hörby har tidigare uppvaktats av andra företag inom energisektorn, vilket ytterligare stärker kommunledningens uppfattning att platsen är attraktiv för ny teknik.

– Vi har blivit kontaktade av flera bolag tidigare och förstått att vi har en bra plats, säger Hansson.

Kritik från oppositionen

Men projektet möter också motstånd. Under kommunfullmäktiges möte reserverade sig Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet mot beslutet att teckna avsiktsförklaringen. Kritikerna menar att beslutet riskerar att föras fram utan folkligt stöd.

– Vill vi ha ett kärnkraftverk två kilometer från Hörby centrum? Centerpartiet säger nej. Och det gör vi inte av illvilja. Det är med eftertanke. Det här är en fråga som saknar folkligt stöd. Hörbyborna vill inte ha ett kärnkraftverk som granne, sa centerpartisten Patrik Karlsson under fullmäktigemötet.

Enligt Skånska Dagbladet har Centerpartiet tidigare varnat för att invånarna riskerar att bli ”försökskaniner i ett riskfyllt experiment”. Tillsammans med Kristdemokraterna har partiet krävt en lokal folkomröstning i frågan, trots att partiernas riksorganisationer i grunden är positiva till småskalig kärnkraft.

Ny kärnkraft lyfts fram som trygghetsfråga

Bakgrunden till Hörbys intresse för projektet är den nationella energiomställningen. Sverige står inför ett växande elbehov, i takt med att industrin och transportsektorn elektrifieras. Riksdagen har därför beslutat om omfattande stödprogram, inklusive statliga lån och garanterade elpriser, för att möjliggöra ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft är en trygghetsfråga. Trygghet för svenska jobb, för klimatomställningen, för hushållen, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när stödet klubbades igenom i maj.

Målet är att bygga motsvarande två nya reaktorer till år 2035 och minst tio till år 2045.

Internationellt syns en liknande utveckling. Det internationella energiorganet IEA rapporterar att över sextio nya reaktorer är under uppförande – det högsta antalet på trettio år. Länder som USA, Frankrike, Storbritannien och flera asiatiska nationer investerar stort i ny kärnkraft.

Inom Europeiska unionen växer också stödet för kärnkraft. Fler medlemsländer har anslutit sig till EU:s kärnkraftsallians och ser tekniken som en avgörande del i framtidens energimix, inte minst till följd av energikrisen som följde efter Rysslands invasion av Ukraina.

Källa: Dagens Nyheter