Tysklands nya energiminister, Katherina Reiche, har tagit avstånd från sin föregångare Robert Habecks plan att bygga ut kraftverk med kapacitet för framtida vätgasdrift. I stället har hon tydligt meddelat att den nya regeringen ämnar upphandla upp till tjugo gigawatt naturgasbaserad elproduktion – utan krav på konvertering till vätgas.
– Koalitionsavtalet föreskriver en upphandling av upp till tjugo gigawatt gaseldade kraftverkskapacitet, och vi kommer att påbörja denna upphandling så snart som möjligt – sade Reiche tidigare i juni i det tyska parlamentet.
Reiche, som tidigare ledde Tysklands nationella vätgasråd, sågs inledningsvis som en potentiell allierad till vätgasindustrin. Men i sin nya roll som energiminister har hon inte framfört några förslag som pekar på att de nya kraftverken skulle behöva kunna drivas med vätgas i framtiden.
Tidigare vätgasplaner läggs på is
Robert Habeck, i sin roll som energiminister i den tidigare koalitionsregeringen mellan Socialdemokraterna (SPD), De gröna och Fria demokratiska partiet (FDP), hade föreslagit en ”kraftverkssäkerhetslag”. Denna skulle möjliggöra upphandling av sju gigawatt vätgasanpassade gasverk som efter åtta år skulle övergå till att drivas med vätgas, samt femhundra megawatt kraftverk som skulle eldas med hundra procent vätgas från början. Därtill skulle fem gigawatt traditionell gaskraft adderas till elnätet.
Planerna lades dock på is i samband med den tidigare koalitionens sammanbrott och efterföljande regeringsskifte. Den nya regeringen, bestående av Kristdemokraterna (CDU) och Socialdemokraterna, har valt en annan inriktning där Habecks lagförslag inte längre ligger på bordet.
Den nya linjen har mött kritik – både från tidigare koalitionspolitiker och från branschorganisationer. Michael Kellner, talesperson för De grönas energipolitik och tidigare statssekreterare i näringsdepartementet, uttryckte sin oro i Berliner Morgenpost.
– Den nya näringsministern bör snabbt inleda upphandlingarna enligt den planering som redan är beslutad, så att även vätgasmarknaden kommer igång – sade Kellner.
Han menar att konverteringen till vätgas är avgörande, inte bara för att nå klimatmålet om nettonollutsläpp till år 2045, utan också för att motivera den pågående satsningen på ett nationellt vätgasnät, ett projekt med en budget på tjugo miljarder euro.
Branschen efterlyser långsiktiga ramar
Den tyska energi- och vattenindustrins branschorganisation, BDEW, välkomnade i ett uttalande vissa delar av den nya regeringens energipolitik – bland annat bättre tillgång till markregister för förnybara energikällor och infrastrukturprojekt. Samtidigt påpekade BDEW att den föreslagna uppbyggnaden av ny gaskraft saknar ett juridiskt ramverk.
– Vi ser en påskyndad tillståndsprocess för vätgasinfrastruktur och vindkraft som positiv – sade BDEW:s ordförande Kerstin Andreae.
– Tillsammans med elnäten utgör dessa en ryggrad i energiomställningen – fortsatte hon.
Men Andreae efterlyste också konkret lagstiftning för att möjliggöra uppförandet av flexibla gaskraftverk, något som enligt BDEW är en förutsättning för att kunna fasa ut kol och samtidigt säkerställa elförsörjningen.
– Genomförandet av en kraftverkssäkerhetslag och motsvarande upphandlingar genom den federala nätmyndigheten måste ske redan i år. De är en grundläggande förutsättning för att lyckas med energiomställningen. Enligt vår uppfattning behövs bara mindre justeringar i det befintliga lagförslaget för att skapa investeringssäkerhet – sade Andreae.
Även om hennes officiella uttalande inte uttryckligen nämnde vätgas, sade hon i en separat intervju med Berliner Morgenpost:
– Vi behöver säker produktionskapacitet, inklusive gaseldade kraftverk som kan drivas med vätgas. Dessa måste nu möjliggöras snabbt, effektivt och med investeringssäkerhet.
Att vätgas inte nämns mer uttryckligen i den nya regeringens planer uppfattas av många som ett steg tillbaka i relation till tidigare visioner om en integrerad energimarknad där vätgas spelar en nyckelroll. Regeringens nuvarande linje innebär en osäker framtid för de företag och aktörer som investerat i teknologier och infrastruktur för en vätgasdriven elproduktion.
Källa: Hydrogen Insight
