Tyskland har för första gången på allvar öppnat för ett närmande i kärnkraftsfrågan, efter en lång period av motstånd. Det nya ställningstagandet sker inom ramen för en energiöverenskommelse med Frankrike, och kan få avgörande betydelse för hur EU:s framtida energipolitik utformas.
– Alla fördomar mot kärnkraft i EU:s lagstiftning kommer att tas bort, uppgav en tysk tjänsteman i samband med att uppgörelsen offentliggjordes.
Tysk-fransk energiuppgörelse förändrar spelplanen i EU
Den tysk-franska uppgörelsen syftar till att lösa flera utdragna tvister som har blockerat beslut inom EU:s energisamarbete. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 intensifierades diskussionerna om Europas energisäkerhet, men motsättningarna mellan Paris och Berlin har ofta försvårat gemensamma initiativ.
Med det nya samarbetet ser vägen ut att öppnas för en mer samordnad politik där både kärnkraft och förnybara energikällor kan samverka inom unionens klimat- och industristrategier.
Tysk omsvängning efter långvarigt kärnkraftsmotstånd
Tyskland har under många år varit den tydligaste motståndaren till kärnkraft inom EU. Beslutet att avveckla kärnkraften togs efter olyckan i Fukushima 2011, och den sista reaktorn stängdes våren 2023. I stället har den tyska energipolitiken fokuserat på en övergång till sol- och vindkraft i kombination med energilagring och energieffektivisering.
Men i takt med att energikrisen efter krigsutbrottet i Ukraina fördjupats, har behovet av stabil, utsläppsfri elproduktion blivit allt mer akut. Den franska linjen – att kärnkraft bör spela en central roll i Europas klimatpolitik – har därmed vunnit ökat gehör även i Tyskland.
Den nya tysk-franska överenskommelsen signalerar inte att Tyskland återinför kärnkraft i det egna landet, men innebär att Berlin inte längre motsätter sig att kärnkraft får en likvärdig status med andra fossilfria tekniker i EU-lagstiftningen. Det kan bland annat påverka utformningen av stödsystem, klassificeringar i den gröna taxonomin och ramarna för industripolitik.
Frankrike har länge krävt att kärnkraft ska erkännas som en fullvärdig del av EU:s klimatstrategi, särskilt inom den så kallade Net Zero Industry Act, där produktion av både förnybar energi och små modulära reaktorer, så kallade SMR, omfattas.
Vägen mot en mer samlad energipolitik i EU
Det tysk-franska samarbetet betraktas som avgörande för att skapa framdrift i EU:s energipolitiska processer. Enligt uppgörelsen ska länderna nu arbeta gemensamt för att avlägsna hinder i lagstiftningen som hittills diskriminerat kärnkraft i förhållande till andra utsläppsfria tekniker.
– Det här är inte ett avsteg från våra nationella prioriteringar, utan ett steg mot en gemensam europeisk lösning, framhöll en källa med insyn i de tyska förhandlingarna.
Den nya inställningen kan också påverka EU:s planer på att öka produktionen av grön vätgas, där olika länder haft skilda uppfattningar om vilken typ av elproduktion som ska få användas. Tidigare har EU-kommissionens definition av förnybar vätgas – så kallad RFNBO – uteslutit vätgas producerad med kärnkraft, trots att den är utsläppsfri.
Nu öppnas möjligheten för att även kärnkraftbaserad vätgas ska kunna omfattas av stöd och erkännas som en del av EU:s gröna industriomställning.
Om överenskommelsen håller, innebär den ett skifte i maktbalansen inom EU:s energipolitik, där samsyn mellan Berlin och Paris ofta varit avgörande för att fatta beslut på högsta nivå.
Samtidigt återstår frågan om hur övriga medlemsländer ställer sig. Några länder i östra Europa, där kärnkraft har fortsatt stort stöd, har länge efterfrågat just en sådan tysk-fransk kompromiss. Andra, med en stark förankring i förnybara alternativ, kan komma att kräva garantier för att inte resurser omfördelas till kärnkraft på deras bekostnad.
Men de flesta bedömare är eniga om att Tysklands förändrade hållning minskar risken för fortsatt blockering i centrala klimat- och energibeslut i EU.
Källa: Nuclear Energy News
