Riksrevisionen har granskat det statliga gruvföretaget LKAB:s omställning till produktion av fossilfri järnsvamp. I granskningen konstateras att de ”långsiktiga riskerna är stora” och det ifrågasätts till och med om omställningen kommer att bli lönsam.
- De kalkyler som bolaget färdigställt hittills bygger på ett antal antaganden som, när de gjordes, var i linje med externa analyser. Men flera förutsättningar har försämrats, vilket påverkar lönsamheten negativt, säger Magnus Landergren, som är projektledare för granskningen, till Södermanlands Nyheter.
SSAB i Oxelösund berörs av järnsvampsproduktionen. I en ljusbågsugn som just nu håller på att byggas ska skrot och järnsvamp smältas.
Riksrevisionen framhåller samtidigt att "LKAB hittills i huvudsak agerat affärsmässigt” eftersom de har ”prioriterat att försöka säkerställa teknik och lönsamhet innan ett investeringsbeslut kan tas. LKAB planerar också att fatta beslut stegvis, vilket minskar risken”.
Kritiken riktar i stället in sig på Hybrit, samarbetet mellan LKAB, Vattenfall och SSAB om att ställa om verksamheten till fossilfri produktion av stål. I vintras satte LKAB stopp för en planerad storinvestering när det gäller produktionen av just järnsvamp, och senarelade järnsvampsverket i Kiruna flyttats fram till 2040-talet.
SSAB:s platschef i Oxelösund, Karin Palmqvist, tog det beslutet med ro. Till Södermanlands Nyheter sade hon.
- Vi uppfattar inte att det beslutet förändrar något för oss här i Oxelösund. Vi får all pellets från Gällivarefabriken, så för SSAB:s del påverkar det ingenting faktiskt. Den fabriken fortsätter ju enligt plan.
I Oxelösund investerar SSAB 6,2 miljarder kronor i sin omställning, samtidigt som Oxelösunds hamn bygger om verksamheten för 700 miljoner för att kunna hantera större mängder importerat skrot.
