Ett år efter att USA införde 50-procentiga tullar på importerat aluminium och stål märks konsekvenserna allt tydligare bland landets största aluminiumkonsumenter. Kraftigt stigande råvarupriser har ökat kostnadstrycket inom byggsektorn, fordonsindustrin och förpackningsindustrin, samtidigt som flera företag nu söker alternativ till aluminium.
Tullarna, som trädde i kraft den 4 juni 2025, har bidragit till att amerikanska aluminiumpriser har nått rekordnivåer. Samtidigt har importen från Kanada, USA:s största leverantör av aluminium, minskat betydligt, vilket har skapat ett stramare marknadsläge.
Efterfrågan står emot trots osäkerhet
Trots den turbulenta marknaden ökade den nordamerikanska aluminiumefterfrågan med 0,8 procent under 2025, enligt branschorganisationen Aluminum Association.
Transportsektorn var den största användaren av aluminium i USA och stod för 36 procent av konsumtionen. Förpackningsindustrin svarade för 24 procent och byggsektorn för 13 procent, enligt statistik från USA geologiska undersökning, USGS.
USA:s tullar driver upp kostnaderna – aluminium tappar mark mot stål
Branschföreträdare beskriver dock utvecklingen som svagare än normalt.
Enligt Aluminum Associations vd Charles Johnson var efterfrågetillväxten positiv men begränsad, präglad av osäkerhet och omfattande marknadsstörningar.
Byggprojekt skjuts upp
De höga aluminiumpriserna påverkar särskilt byggindustrin, där många projekt får allt svårare att uppnå lönsamhet.
Anirban Basu, chefsekonom vid branschorganisationen Associated Builders and Contractors, menar att tullarna bidrar till inflationstryck samtidigt som de minskar sannolikheten att planerade investeringar blir av.
Utöver tullarna tynger även de fortsatt höga räntorna byggmarknaden.
Trots detta finns det fortfarande ett starkt intresse för nya kontor, hotell och logistikcenter. Ett område som fortsätter att växa snabbt är datacenter.
Enligt branschorganisationen Associated General Contractors of America stod datacenter för 6,8 procent av USA:s privata investeringar i kommersiella byggprojekt under mars månad. Samtidigt är datacenter en av få byggkategorier som fortfarande uppvisar tvåsiffrig tillväxt.
Bilindustrin använder mer stål
Även fordonsindustrin påverkas av de stigande aluminiumkostnaderna.
En modern personbil innehåller vanligtvis mellan 225 och 360 kilo aluminium, medan elbilar ofta använder ännu större mängder. Konsultföretaget AlixPartners uppskattar att prisökningarna sedan 2024 har ökat materialkostnaderna med mer än 1 000 dollar per fordon.
Som en följd av detta har flera biltillverkare börjat ersätta aluminium med stål i vissa komponenter.
Enligt analytiker vid S&P Global Mobility har kombinationen av högre aluminiumpriser och mindre stränga krav på bränsleekonomi minskat incitamenten att använda lätta aluminiumlösningar.
Branschen har dessutom påverkats av driftstopp vid aluminiumproducenten Novelis stora anläggning i Oswego i delstaten New York efter bränder under slutet av 2025.
Konsumentföretag absorberar kostnaderna
Många företag inom konsumentvarusektorn försöker samtidigt undvika att föra över de högre kostnaderna till kunderna.
Branschorganisationen Consumer Brands Association, som företräder företag som PepsiCo och Procter & Gamble, uppger att medlemmarna i stället satsar på effektiviseringar, digitalisering och modernisering av leveranskedjorna för att begränsa prisökningarna.
Samtidigt varnar organisationen för att tullarna kan skapa en konkurrensnackdel för amerikanska tillverkare. Om insatsvarorna blir dyrare i USA medan färdiga produkter från andra länder kan importeras till lägre kostnad riskerar utländska konkurrenter att stärka sin position på marknaden.
Ett år efter tullarnas införande fortsätter därför debatten om huruvida skyddet för den amerikanska metallindustrin väger upp de ökade kostnaderna för de företag som använder aluminium i sin produktion.
Källa: S&P Global Commodity Insights, Aluminum Association, Associated Builders and Contractors, Associated General Contractors of America, Brewers Association, AlixPartners.
Fakta:
USA:s tullar på aluminium och stål infördes som ett led i en bredare industripolitik med syfte att stärka inhemsk produktion och minska importberoendet. Samtidigt har flera amerikanska branschorganisationer varnat för att högre råvarupriser kan minska konkurrenskraften för tillverkande industri, särskilt inom sektorer som är beroende av stora mängder importerat aluminium. Effekterna av tullarna varierar därför kraftigt mellan producenter av metaller och företag som använder metallerna som insatsvaror.
