Aluminiumpriset i Kina har stigit till den högsta nivån som någonsin noterats. Drivkrafterna är ett stramt globalt utbud, geopolitisk oro och kraftigt stigande kopparpriser. Samtidigt visar nya siffror att den inhemska efterfrågan i Kina försvagas, vilket dämpar köplusten bland industriföretag och leder till snabbt växande lager.
Det mest omsatta aluminiumkontraktet för marsleverans på Shanghai Futures Exchange nådde nyligen 25 075 yuan per ton och stängde på 24 375 yuan per ton. Det motsvarar en uppgång på 6,3 procent sedan den 31 december 2025. Priset är det högsta som noterats på den kinesiska marknaden.
Uppgången sker trots att kinesiska vidareförädlare i allt större utsträckning håller igen sina inköp. Branschaktörer beskriver en marknad där höga priser kolliderar med en säsongsmässigt svag efterfrågan.
Globalt utbud pressas
Den globala tillväxten i aluminiumproduktionen har bromsat in tydligt. I Kina närmar sig produktionen det nationella kapacitetstaket på 45 miljoner ton per år, vilket begränsar möjligheten till ytterligare utbudsökningar. Samtidigt har den europeiska aluminiumproduktionen minskat, bland annat till följd av svårigheter att säkra långsiktiga och prisvärda elavtal.
Dessa faktorer har bidragit till att hålla priserna på höga nivåer under hela 2025. Marknadsbedömare pekar också på att investerare i allt högre grad söker sig till råvaror som upplevs som relativt stabila i ett osäkert geopolitisk läge.
Kraftiga prisuppgångar på koppar har ytterligare stärkt aluminiumpriset. På London Metal Exchange steg kopparpriset över 13 000 dollar per ton den 6 januari och nådde därmed en ny rekordnivå. Bakgrunden var bland annat att investerare sökte så kallade säkra tillgångar efter amerikanska militära insatser i Venezuela.
När koppar blir dyrt ökar intresset för aluminium som ersättningsmaterial i vissa tillämpningar, exempelvis inom tillverkning av luftkonditioneringssystem. Enligt marknadsaktörer uppstår tydliga kostnadsfördelar när prisrelationen mellan koppar och aluminium överstiger intervallet 3,5–4. Den ligger i dagsläget runt 4,2.
Kinesisk efterfrågan tappar fart
Den kinesiska aluminiumindustrin har befunnit sig i ett säsongsmässigt lågvatten sedan november 2025. Vidareförädlare har hållit inköpen på en låg nivå, och den senaste prisrusningen har förstärkt försiktigheten.
– Många tillverkare, särskilt inom byggsektorn, skjuter upp inköp av råmaterial på grund av de höga kostnaderna, säger en handlare till Argus.
Vissa producenter av dörrar och fönster i aluminiumlegeringar har redan höjt priserna på färdiga produkter. Andra överväger att tidigarelägga ledigheten i samband med det kinesiska nyåret, som i år infaller mellan den 16 och 23 februari, enligt en annan marknadsaktör.
De växande lagren bekräftar bilden av en trög marknad. De sociala lagren av aluminiumtackor i Kina uppgick den 8 januari till 714 000 ton. Det kan jämföras med 645 000 ton den 30 december 2025 och 596 000 ton den 27 november samma år. Handlare räknar med att lagren fortsätter att öka under januari och februari, i takt med att priserna förblir höga och efterfrågan dämpad.
Skifte mot magnesium
De stigande aluminiumpriserna får nu allt fler företag att se sig om efter alternativa material. Ett tydligt exempel är magnesium, som används i batterihöljen, fästen, hjulnav och sätesramar i fordon.
Magnesium har en densitet som är ungefär två tredjedelar av aluminiumets, vilket ger betydande viktbesparingar. För fordonsindustrin, där både kostnader och vikt spelar en avgörande roll, blir materialskiftet allt mer attraktivt när aluminiumpriset fortsätter att stiga.
Utvecklingen illustrerar hur höga råvarupriser snabbt kan få följdeffekter i industrin, där materialval omprövas och investeringsbeslut skjuts upp i väntan på stabilare marknadsförutsättningar.
Källa: Argus
