Tre alternativa huvudrubriker (hög klickpotential):
Med ett nytt samarbetsavtal har REAlloys tagit en tung position i den nordamerikanska rare earth-industrin. Tillsammans med Saskatchewan Research Council, SRC, ska bolaget bygga ut det som beskrivs som Nordamerikas första kommersiella raffinaderi för tunga rare earth-metaller, en kritisk flaskhals i västvärldens magnettillverkning.
Affären ger REAlloys kontroll över huvuddelen av regionens kommande produktion av tungt sällsynta jordartsmetaller som dysprosium och terbium samt högren NdPr-metall (neodym–praseodym). Reuters kallar uppgörelsen en ”rare earths tie-up with strategic implications for the North American supply chain”, mot bakgrund av de skärpta amerikanska upphandlingsregler som börjar gälla 2027.
Det är just denna del av värdekedjan – separation och metallframställning – som USA har försökt bygga upp på nytt i nästan två decennier, efter att ha tappat kontrollen till Kina.
Tunga rare earth-metaller i centrum
Tunga rare earth-element är prestandakomponenterna i moderna magneter. De avgör om en magnet klarar höga temperaturer, hårda accelerationer och elektriska störningar utan att tappa styrka. Det handlar inte bara om militära system, utan även om elmotorer i elbilar, högverkningsgrad i industrimaskiner, medicinsk bildbehandling, satelliter, flygkontroller och precisionsproduktion.
Hittills har Nordamerika saknat kommersiell kapacitet att raffinera dessa metaller. SRC:s anläggning i Saskatoon blir den första sällsynta jordarts-anläggningen i regionen som integrerar monazitbearbetning, separation och metallproduktion i industriell skala.
Genom avtalet med REAlloys kompletteras anläggningen med en full tung-rare earth-linje, vilket förvandlar den från en avancerad separationsanläggning till Nordamerikas enda integrerade källa för dysprosium, terbium och högren NdPr-metall.
REAlloys investerar cirka 21 miljoner USA-dollar för att expandera SRC:s kapacitet. Det ska tredubbla genomströmningen av tunga rare earth-metaller och öka produktionen av NdPr-metall med omkring 50 procent.
När det uppgraderade systemet tas i drift i början av 2027 räknar SRC med att kunna leverera omkring 30 ton dysprosiumoxid, 15 ton terbiumoxid och 400–600 ton högren NdPr-metall per år. REAlloys har säkrat 80 procent av denna volym genom ett långsiktigt offtake-avtal och får därmed kontroll över merparten av den första kommersiella produktionsomgången av tunga rare earth-metaller i Nordamerika.
Enligt bolagen ska den ombyggda anläggningen utrustas med ”AI-driven separation and smelting infrastructure”, vilket gör det möjligt att gå hela vägen till färdig metall i stället för att stanna vid oxid – något de flesta västerländska anläggningar hittills haft svårt att klara.
Direkt svar på USA:s importförbud 2027
Affären är tidssatt mot en tydlig politisk deadline. Från den 1 januari 2027 förbjuds USA:s försvarsdepartement att köpa rare earth-metaller, magneter och komponenter från Kina, Ryssland, Iran eller Nordkorea. Försvar och avancerad industri måste då styra sina inköp mot inhemska eller allierade leverantörer.
För tunga rare earth-metaller kommer den utbyggda SRC-anläggningen, med REAlloys som huvudkund, att vara den enda operation i Nordamerika som kan möta kraven i kommersiell skala vid den tidpunkten.
Avtalet är också en del av en bredare strategi. Uppströms bygger REAlloys på Hoidas Lake-fyndigheten i Saskatchewan, med drygt 2,15 miljoner ton mättat och indikerat TREO. Därifrån ska företaget få långsiktigt råmaterial, kompletterat med allierad och återvunnen feedstock.
Mitt i kedjan står SRC:s separations- och metallframställningsanläggning, nu med en utökad tunglinje. Nedströms finns Euclid Magnet Facility i Ohio, som sedan 2013 levererar avancerade legeringar och magnetmaterial till bland annat USA:s försvarsdepartement. Sammantaget ger det REAlloys en i väst ovanlig vertikal kedja från malm till färdig magnet inom samma nordamerikanska korridor.
USA:s exportkreditorgan, Export-Import Bank, har dessutom utfärdat en Letter of Interest på 200 miljoner USA-dollar till stöd för REAlloys ”mine-to-magnet”-strategi, vilket understryker den politiska tyngden.
Flaskhalsen flyttas – men försvinner inte
Efterfrågan på högpresterande magneter växer snabbt i försvar, elbilar, automatisering, satelliter och energisektorn. Samtidigt har västvärldens beroende av kinesisk raffinering länge pekats ut som en av systemets största sårbarheter. Även när gruvor i USA eller Kanada tagits i drift har koncentratet ofta behövt skickas till Kina för vidare bearbetning.
Med de nya upphandlingsreglerna hårdnar trycket på att bygga upp en egen mellanindustri – inte minst när utbyggnaden av elbilar, vindkraft och annan högteknologi fortsätter att driva upp behovet av magnetmetaller. Risken är annars att klimat- och industripolitiken låser in nya beroenden, bara med en annan geografisk adress.
REAlloys och SRC:s satsning minskar det beroendet något. För första gången får Nordamerika en kommersiell produktionslinje för tunga rare earth-metaller där en stor del av volymen redan är kontrakterad till en inhemsk magnettillverkare. Men mycket hänger på genomförandet: anläggningen måste leverera enligt plan, kostnaderna hållas under kontroll och kunderna ställa om sina leveranskedjor i tid.
Nordamerikas rare earth-problem har aldrig handlat om brist på geologi, utan om avsaknaden av en fungerande midstream-sektor – raffinering och metallproduktion. Om SRC:s expansion håller tidsplanen kan 2027 bli första gången regionen har en egen fungerande kanal för tunga rare earth-metaller. Det eliminerar inte sårbarheten, men kan börja minska den risk som återkommit i varje västerländsk rare earth-strategi sedan början av 2000-talet.
Källa: Oilprice.com, Michael Scott
Fakta:
Tunga sällsynta jordartsmetaller som dysprosium och terbium används för att förbättra värmetålighet och stabilitet i neodym-järn-bor-magneter. Dessa magneter är centrala i elbilar, vindkraftverk, industrimotorer och avancerade vapensystem.
