Den globala oljemarknaden går mot ett år av fortsatt överskott, och flera stora banker förutspår att priserna blir ännu lägre 2026. Det visar Reuters månatliga enkät bland 35 analytiker och ekonomer. Ett växande gap mellan produktion och efterfrågan fortsätter att tynga marknaden, samtidigt som både OPEC-plus och producenter utanför alliansen ökar sin produktion.
Enligt undersökningen väntas WTI-olja i genomsnitt ligga på 59 dollar per fat nästa år, en nedrevidering från 60,23 dollar i den föregående enkäten. Brent väntas i snitt ligga på 62,23 dollar, även det ett något lägre estimat än tidigare.
Analytikerna lyfter att ett växande utbud är det mest nedtryckande prisfaktorn. Däremot kan geopolitiska risker begränsa prisfallet om konflikter påverkar transporter eller infrastruktur.
Shale-produktion riskerar att plana ut
USA:s skifferindustri, som i ett decennium varit drivande i den globala oljeproduktionen, ser nu en betydligt svagare utveckling. Flera ledande bolag uppger att dagens priser inte är tillräckliga för att hålla produktionen i tillväxt.
ConocoPhillips styrelseordförande och vd Ryan Lance säger i Reuters artikel:
– Vid 60 till 65 dollar per fat ligger USA förmodligen ungefär på en platå, säger han.
Han tillägger att
– Om priserna stannar på 60 eller går ned i 50-dollarspannet ligger du förmodligen på en platå eller i en svag nedgång.
Bolagen fortsätter att effektivisera, men lägre investeringar och ökande kostnader gör det svårt att kompensera för produktionsfall från äldre brunnar. En utdragen period med priser under 60 dollar riskerar att pressa sektorn ytterligare.
Goldman Sachs ser ännu lägre priser
Goldman Sachs har en ännu mer pessimistisk syn. Banken bedömer att WTI i snitt kan hamna på 53 dollar per fat 2026, drivet av ett omfattande överskott.
Bankens råvaruchef Daan Struyven säger till CNBC att
– 2026 blir den sista stora vågen av oljetillförsel som marknaden måste arbeta sig igenom.
Rebalansering väntas först 2027.
På längre sikt ser Goldman Sachs att större delen av framtida produktionsökning kommer från OPEC, som har ledig kapacitet och investerar i nya projekt. USA kan bidra med viss tillväxt, men endast om Brentpriset rör sig upp mot 80 dollar i slutet av decenniet.
Oljeöverskottet kontrasterar mot väderberoende energislag
Till skillnad från vindkraft och solkraft – där produktionen varierar kraftigt med väder och säsong och där avbrott i elproduktionen är återkommande – är oljeutbudet mer stabilt. Men stabilitet räcker inte när tillgången växer snabbare än efterfrågan. Resultatet blir ett flerårigt pristryck som redan påverkar investeringar i både skifferfält och traditionella projekt.
Vind- och solkraftens begränsningar, som kräver omfattande reservkapacitet och dyr lagring, har inte minskat oljeberoendet globalt. I stället tvingar överskottet producenter att förlita sig på marknadsbalans snarare än snabb efterfrågetillväxt.
Analytiker menar att 2026 formar sig till ännu ett år där överutbud och svagare investeringsvilja skapar osäkerhet i branschen. Den långa vägen mot balans kan göra marknaden mer känslig för störningar, men prisbilden väntas trots det ligga kvar på låga nivåer.
Källa: Oilprice.com / Reuters
