Värmepumpar kan minska utsläpp vid industriell torkning med 90 procent

Projektet ”Värmepumpar för industriell torkning” har letts av forskningsinstitutet Rise i samarbete med KTH, Chalmers och flera industripartners.  Bild: Wikimedia Commons
Projektet ”Värmepumpar för industriell torkning” har letts av forskningsinstitutet Rise i samarbete med KTH, Chalmers och flera industripartners. Bild: Wikimedia Commons

Värmepumpar kan minska energianvändningen vid industriell torkning med upp till 70 procent och koldioxidutsläppen med hela 90 procent. En utmaning är höga investeringskostnader, men med styrmedel som energieffektiviseringsstöd kan en investering vara återbetald inom 3–7 år, enligt en forskningsstudie från Rise.

– Industriell torkning är en av Sveriges mest energiintensiva verksamheter och står för 10–25 procent av industrins totala energianvändning. Vi visar att värmepumpar kan ersätta fossila bränslen, återvinna spillvärme och göra torkprocesser betydligt mer energieffektiva, säger Metkel Yebiyo, senior forskare på Rise och projektledare för studien, i ett pressmeddelande.

I studien har forskarna analyserat hur värmepumpar för torkning fungerar i bland annat industrier inom massa- och papper, trä, livsmedel, batterier och avloppsrening. I dag drivs torkningen till stor del av pannor eldade med olja, gas eller biobränslen, men genom att byta till högtemperaturvärmepumpar kan industrierna sänka både kostnader och utsläp

Studien visar att värmepumpar kan minska energianvändningen i industriella torkprocesser med 30–70 procent och koldioxidutsläppen med upp till 90 procent.

– Värmepumpsbaserad torkning är en praktisk, skalbar och kommersiellt tillgänglig lösning som kan bidra till att Sverige når EU:s klimatmål. Dessutom kan en modernisering av äldre anläggningar möjliggöra sänkta processtemperaturer, vilket öppnar för bättre utnyttjande av intern spillvärme och därmed ökad effektivitet, säger Metkel Yebiyo.

Den största utmaningen uppges vara höga investeringskostnader. Industrier som är självförsörjande på biobränsle är inte redo att investera i annan teknik – om de inte kan få avkastning på biobränslet på annat sätt eller om inte koldioxidskatten förändras.

– Våra analyser visar att med politiska åtgärder som energieffektiviseringsstöd och ett högre pris på koldioxidutsläpp kan återbetalningstider på 3–7 år uppnås, vilket skulle göra värmepumpar till en attraktiv investering, säger Metkel Yebiyo.

Om studien

Projektet ”Värmepumpar för industriell torkning” har letts av forskningsinstitutet Rise i samarbete med KTH, Chalmers och flera industripartners. Det har finansierats av Energimyndighetens forskningsprogram Termo Innovation och är en del av det internationella samarbetet IEA Heat Pumping Technologies.