Grönland, som rymmer några av världens största outnyttjade fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, har seglat upp som en strategisk resurs i den globala kapplöpningen om kritiska mineraler. Dessa mineraler är avgörande för en lång rad produkter – från elbilar, magneter och mobiltelefoner till avancerade vapensystem, ubåtar och tv-skärmar.
Kinas dominerande ställning inom leveranskedjorna har länge varit en politisk hävstång. När handelsrelationerna mellan Peking och Washington försämrats har sällsynta jordartsmetaller blivit ett av de starkaste förhandlingskorten. USA:s finansminister Scott Bessent meddelade nyligen att länderna nått en överenskommelse om att underlätta exporten av dessa metaller till USA.
Samtidigt blickar både EU och USA mot Grönland som ett möjligt alternativ för att minska beroendet av Kina.
Nya investeringar på väg in
Eldur Olafsson, vd för Amaroq Minerals – Grönlands största gruvbolag – berättar att bolaget nyligen tagit in motsvarande 45 miljoner pund i kapital från europeiska och amerikanska investerare. Samtidigt förs dialoger med statligt stödda finansieringsorgan i både EU och USA.
– Det är viktigt varifrån man söker investerare när man verkar på Grönland, eftersom det också är en geopolitisk fråga. Det är avgörande att ha stöd från Europa, Danmark, Island – ja, Norden – och USA, säger Olafsson i en intervju.
Amaroq driver i dag en nystartad guldgruva i södra Grönland, men bolaget vill expandera till att omfatta även utvinning av sällsynta jordartsmetaller.
Politik och självbestämmande
Grönlands geopolitiska betydelse har väckt intresse i Washington. USA:s expresident Donald Trump har vid flera tillfällen upprepat sin önskan om att ta kontroll över ön, något som väckt irritation på plats.
– Grönland kommer aldrig någonsin att vara en egendom som kan köpas av vem som helst, sade den nytillträdde grönländske premiärministern Jens-Frederik Nielsen tidigare i år och kallade uttalandena från USA respektlösa.
Samtidigt är Grönlands regering tydlig med att man hoppas på ökat västligt kapital för att utveckla gruvsektorn under det kommande decenniet.
Naaja Nathanielsen, minister för näringsliv och mineralresurser, bekräftar att både USA:s export-importbank (EXIM) och flera EU-länder har visat intresse för investeringar i grönländska projekt.
– För oss har Kinas dominans och protektionism varit ett hinder för att nå ut på marknaderna. Vi har försökt betona vikten av att bygga leveranskedjor med likasinnade länder, från stabila demokratier som Grönland, och att diversifiera dessa kedjor, säger Nathanielsen.
Hårda villkor i Arktis
Trots potentialen är vägen framåt inte enkel. Enligt Gracelin Baskaran, chef för Critical Minerals Security Program vid tankesmedjan CSIS i Washington, har kritiska mineraler blivit ett alltmer ”vapeniserat” inslag i internationell politik.
– När gruvbolag fattar beslut är projektets ekonomi alltid det viktigaste. En komplikation på Grönland är att 80 procent av ön är täckt av is, vilket gör kostnaderna för att komma åt fyndigheterna högre än på många andra platser, säger Baskaran.
Utöver kostnaderna ställer klimatet och miljöreglerna ytterligare krav. Den grönländska befolkningen vill utveckla resurserna, men under strikt kontroll för att skydda natur och ekosystem.
En global råvarukamp
Den globala omställningen till fossilfri energi har ökat pressen på att säkra tillgången till kritiska mineraler. För EU, som har satt målet att 40 procent av bearbetningen av strategiska råvaror ska ske inom unionen till 2030, är nya källor avgörande.
Från litium till kobolt och sällsynta jordartsmetaller – de råvaror som driver batterier, vindkraftverk och elnät har blivit lika strategiskt viktiga som olja en gång var.
– Det pågår en internationell kapplöpning om vem som ska kontrollera morgondagens mineralflöden, säger Baskaran.
Källor: Intervjuer med Amaroq Minerals, CSIS, officiella uttalanden från Grönlands regering, internationella medier
