Den globala utbyggnaden av grön och blå vätgas släpar efter – inte på grund av tekniska hinder, utan på grund av kostnader och politisk osäkerhet. Det konstaterar Internationella energibyrån (IEA) inför publiceringen av sin årliga rapport Global Hydrogen Review 2025.
– Att realisera potentialen för lågutsläppsvätgas handlar inte längre om framtida tekniska genombrott, utan om dagens politiska utmaningar, skriver IEA enligt vätgastidningen Hydrogen Insight.
Hög kostnad bromsar – IEA varnar för osäker vätgasutbyggnad
De senaste fem åren har antalet tillkännagivna projekt för produktion av vätgas med låga utsläpp mångdubblats. Men de slutgiltiga investeringsbesluten, som krävs för att projekten verkligen ska bli av, ligger långt efter.
Enligt IEA uppgår den potentiella produktionskapaciteten för 2030 nu till 37 miljoner ton per år. Av detta har endast 11 procent nått fram till slutgiltigt investeringsbeslut eller redan startat produktion.
Gap mellan mål och verklighet
Många länder har satt ambitiösa mål för vätgas. Sammanlagt ligger de globala produktionsmålen på omkring 27 miljoner ton till 2030. Men de efterfrågepolitiska åtgärder som hittills införts täcker endast cirka 6 miljoner ton, enligt IEA:s analys.
– Det finns i dag en obalans mellan uttalade efterfrågemål för vätgas med låga utsläpp och de politiska styrmedel som faktiskt finns på plats, jämfört med de produktionsmål som presenteras i strategier och färdplaner, skriver byrån.
IEA menar att länder måste hitta modeller för att skapa efterfrågan som passar deras specifika kontext. Ett exempel är industrins befintliga vätgasanvändning, som kan bli en viktig drivkraft i övergången till grön vätgas – särskilt om den kombineras med tydligt utformade policyramverk.
En annan faktor är behovet av att ge investerare förutsägbarhet. Här spelar både subventioner och reglering roll.
– Stöd för vätgas bör inriktas på att skapa större säkerhet för marknadsbaserade investeringar, med fokus på tillämpningar där det inte finns mer kostnadseffektiva eller energieffektiva alternativ, skriver IEA enligt Hydrogen Insight.
EU:s krav kan bli avgörande – men också riskabla
I rapporten lyfts EU:s regelverk fram som ett exempel på hur krav kan driva marknaden. Unionen har beslutat att minst 42 procent av all vätgas som används inom industrin ska vara grön senast 2030, och att andelen ska öka till 60 procent till 2035.
Enligt IEA har sådana kvoter fördelen att de skapar efterfrågan utan att förlita sig på direkta skattefinansierade subventioner. Men riskerna är också tydliga.
– ”Inflexibel tillämpning kan leda till minskad efterlevnad”, varnar byrån.
Det är ännu oklart hur EU:s gemensamma mål ska omsättas i praktiken. Kommissionen har överlåtit genomförandet till medlemsstaterna, vilket kan leda till variationer i hur reglerna tillämpas.
IEA pekar dessutom på risken för så kallat ”carbon leakage” – att företag inom energiintensiv industri flyttar produktion till länder med mindre strikta regler.
– ”Ett effektivt utformat regelverk är avgörande. Beslutsfattare måste hitta rätt balans mellan bindande krav och stöd för att främja användningen av vätgas med låga utsläpp”, framhåller byrån.
Osäker framtid för vätgas
Trots det växande intresset är det tydligt att vätgasens framtid inte är säkrad. Mer än 500 projekt globalt har visserligen passerat gränsen för slutgiltigt investeringsbeslut, enligt Hydrogen Council, men detta utgör endast en bråkdel av den kapacitet som behövs för att nå klimatmålen.
IEA:s slutsats är tydlig: tekniken finns, men marknaden behöver politiska beslut för att utvecklas. Utan starkare styrmedel på efterfrågesidan och mer stabila villkor för investerare riskerar den globala vätgassatsningen att stanna av innan den hunnit få ordentlig fart.
Källor: Hydrogen Insight / International Energy Agency (IEA)
