Nedgången för påbörjade lägenhetsbyggen på riksnivå var 13 procent under första kvartalet. I Storstockholm var inbromsningen ännu kraftigare, med ett fall på 49 procent.
Johan Deremar, ekonom på branschföreningen Sveriges byggindustrier, är inte förvånad. Han räknar med att vi nu befinner oss i början av vad som blir två svåra år på bostadsmarknaden.
Starkt i andra segment
En viktig faktor är enligt Deremar vårens skärpta amorteringskrav för högt belånade hushåll med Finansinspektionens nya skuldkvotsbroms. Kallduschen i form av prisnedgångar har lett till stor osäkerhet om framtida priser.
I vår prognos räknar vi med att nybyggnationerna minskar med 15–16 procent både i år och nästa år, säger han.
I antal lägenheter räknar Sveriges byggindustrier med en nyproduktion på 55 000 bostäder i år och 46 000 nästa år. Lägger man till ombyggnationerna ligger detta något lägre än Boverkets prognos på totalt 60 000 bostäder per år 2018–2019.
För byggindustrin som helhet innebär nedgången på bostadsmarknaden ett hanterligt problem, då byggkonjunkturen ser stark ut i andra segment.
De som är inriktade på bostadsproduktion har det tuffare just nu. Men de medelstora och större bolagen har en ganska bred palett och samtidigt som bostadssidan viker sig är det fullt tryck på den offentliga sidan, både när det gäller lokaler och infrastruktur, säger Deremar.
Stora regionala skillnader
Enligt Boverket finns det ett behov att få fram 80 000 nya bostäder per år 2017–2020 och totalt 600 000 nya bostäder till och med 2025.
Vi ligger en bit under det, säger Hans-Åke Palmgren, bostadsanalytiker på Boverket.
Han pekar på stora regionala skillnader och att inbromsningen i första hand sker i Storstockholm.
På andra håll tuffar det på ganska bra fortfarande. Det är en ganska sammansatt bild, säger Palmgren.
Enligt Palmgren är det ännu för tidigt att säga om nedgången kommer att fortsätta.
Det är klart att det vore bekymmersamt, om inbromsningen skulle fortsätta. Men det vet vi inte riktigt ännu, säger han.
