Det mångmiljardstöd som USA:s president Joe Biden drev igenom i fjol har under lång tid skapat oro inom EU. Att USA satsar hårt på klimatomställningen har visserligen berömts. Sättet man gör det på har dock väckt farhågor om att europeiska företag inte ska kunna konkurrera på rättvisa villkor och i stället lockas att flytta över Atlanten.
Nu svarar EU-kommissionen med en egen plan.
Vi behöver utnyttja det här tillfället. Under de närmaste åren kommer det att avgöras var och hur den utsläppsfria ekonomin kommer att utvecklas, säger ordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.
Hennes plan handlar framför allt om att snabba upp tillståndsprocesser och underlätta för statsstöd till förnybar energi och gröna investeringar.
Fyra ben
Planen står på fyra ben: enklare regler, mer finansiering, bättre utbildning och mer handel.
Kommissionen vill bland annat ge EU-länderna möjlighet att använda sig av mer pengar från redan existerande stödfonder, för att till exempel kunna ge skattelättnader till "nollutsläppsindustrin".
Senare i år kommer dessutom förslag om en "suveränitetsfond" för att få fram ännu mer pengar.
Men den tar lite mer tid att utveckla, säger von der Leyen, som fortsatt inte nämner några summor på hur stor en sådan fond skulle kunna bli.
Olika åsikter
Förslagen riskerar dock att få ett blandat mottagande. Åsikterna går isär bland olika EU-länder om bästa sättet att hantera USA-stödet.
Inte minst är länder som Finland, Danmark och Nederländerna starkt skeptiska till fler subventioner på EU-nivå. Oron är också stor för att Tysklands och Frankrikes möjligheter att stötta den egna industrin riskerar att försämra konkurrensläget för företag och industrier i mindre EU-länder.
De två länderna spelar som vanligt en nyckelroll i sammanhanget och skickar nästa vecka den franske finansministern Bruno Le Maire och tyske ekonomiministern Robert Habeck på en gemensam resa för att diskutera USA-stödet med de styrande i Washington.
"En balansakt"
Dessförinnan kommer Habeck till Stockholm under torsdagen för att träffa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Hon kallar onsdagens förslag för ett "viktigt steg" mot ett "smart, selektivt och samlat svar" inom EU.
Det är bra att kommissionen så pass snabbt lägger fram det här förslaget. Det är efterlängtat av många. Samtidigt så är det en balansakt. Statsstöd som motiveras enbart för att rädda större branscher att matcha stöd i andra delar av världen är generellt sett inte någon bra idé, säger Busch på telefon till TT.
Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv, är inne på samma sak.
Det var fullt rimligt att vi förenklade och luckrade upp statsstödsreglerna med tanke på hur allvarlig situationen var i EU under pandemin, men att förlänga ett krisramverk med statsstöd ser vi som väldigt problematiskt. Det gör att vi bit för bit luckrar upp den inre marknaden. Det är långsiktigt inte rätt väg att gå, säger Stellinger till TT.
Förslag i mars
Kommissionens förslag ska närmast upp på det toppmöte som EU-ländernas stats- och regeringschefer håller i Bryssel den 9-10 februari.
Färdiga förslag väntar sedan i mitten av mars.
Som ordförandeland i EU:s ministerråd får Sverige då ett särskilt ansvar för att jämka ihop medlemsländernas åsikter. Ebba Busch tycker sig dock se en stor vilja att enas.
Den som hoppas på att EU ska ta nya stora lån för att lösa frågan får emellertid inget stöd från Sverige.
Det finns ganska mycket pengar inom EU-systemet. Som vi ser det är det inte aktuellt med ytterligare gemensam upplåning i det här läget, säger Ebba Busch.