Krigsklirr i kassan till skogsägarna

Henrik Montgomery/TT: Ukrainakrigets effekter på rysk export har skapat utbudsbrist, som trycker upp priserna. Arkivbild

Situationen är extrem. Ovanpå massiva finans- och penningpolitiska stimulanser i pandemin – som eldat på efterfrågan och skapat stora flaskhalsar – har nu Ukrainakriget gjort att exporten strypts från en av världens största producenter på skogsmarknaden – Ryssland.

Kombinationen av pandemieffekterna och den ryska invasionen av Ukraina är historiskt oöverträffad. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Christian Kopfer.

"Då blir det starka prisökningar"

Effekten är tydlig på priserna – särskilt på sågade trävaror, kartong och förpackningspapper. Och prisuppgångarna väntas enligt Kopfer hålla i sig de närmaste kvartalen.

Han beskriver importen från Ryssland som bred och betydande.

När de volymerna försvinner måste man täcka upp det från något annat håll. Men det är svårt – då blir det starka prisökningar, säger Christian Kopfer.

Utsikterna för att kraftigt öka avverkningen av skog i Sverige, för att täcka upp för minskad rysk export, ser han exempelvis som begränsade.

Tittar man på den skog som verkligen är skogsbruk i dag är det hög avverkning. Man avverkar ungefär det som växer, så tittar man på skogsförrådet så ökar inte det på den mark som är avsatt för avverkning, säger Kopfer.

"Kommer tvingas betala mer"

De direkta kostnaderna för utbudsbristen kommer troligen till stor del att absorberas i producentledet, enligt Kopfer. Det kan för massaved handla om en dryg 30-procentig prisökning upp mot 400 kronor per kubikmeter, enligt Kopfer.

Industrin kommer få ge ifrån sig en del av sin extremt goda lönsamhet och ge den till skogsägarna i högre utsträckning. De som köper direkt av skogsägare kommer att tvingas betala mer. Men jag tror inte det kommer att landa så mycket hos konsumenterna, säger han.

Han räknar också med att europeisk skogsindustri kan behöva dra ned på sin export till följd av situationen, men han tror inte det går så långt att det slutar med akut brist och/eller ransonering.

Jag tror att det slutar med att priserna kommer ned till lite mer beskedliga nivåer nästa år, säger han.

Priserna på skogsmark hänger just nu med uppåt. Där bidrar även ett ökat intresse för bosättning på landsbygden, ökad klimatmedvetenhet och nya typer av investerare som efterfrågar skog.

Högre räntor lyfter finansieringskostnader

När det gäller skogsmarkpriserna kan högre räntor dämpa trenden framöver, enligt Kopfer. När räntorna stiger påverkas såväl finansieringskostnader som lönsamhetskalkylerna för olika typer av skogsverksamhet.

Men vi tror att priserna på själva skogsråvaran kommer att gå upp mer än de negativa effekterna från räntorna. Så totalt tror vi att priserna på skogsmark kan stiga, fast inte i samma takt som de senaste åren. Det har ju varit en extrem utveckling.

Scenariot att prisutvecklingen vänder nedåt nästa år och prisnivåerna normaliseras bygger Kopfer på antagandet att efterfrågan globalt kommer att vika ned till följd av inflations- och ränteeffekter.

Vi går in i en sämre konjunktur, med högre kostnader och högre räntor. Det kommer att drabba konsumenterna hårt, säger han.

Bland annat ser han hur efterfrågan på förpackningsmaterial kan vika ned om konsumtionen dämpas samtidigt som bygg- och renoveringskonjunkturen står inför en nedgång.