Kriget i Ukraina har gjort att försvarsindustrin runt om i Europa hamnat i ett helt annat ljus.
När land efter land meddelar kraftigt höjda försvarsanslag ger det effekt och Saab är inget undantag. Aktien har rusat 80 procent hittills i år på Stockholmsbörsen.
I ett mera långsiktigt perspektiv är dock den stora frågan hur företaget kan komma att gynnas vid en svensk Nato-ansökan.
Överlag är det tydligt gynnsamt och få nackdelar även om det inte blir någon ofantlig skillnad. Sverige är redan med i så många Nato-processer och har samarbeten med USA – den stora giganten, säger Martin Lundmark, universitetslektor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.
Spaningsplan kan bli intressant
Saabs vd Micael Johansson underströk själv i samband med företagets kvartalsrapport nyligen att han ser en möjlighet för Saab att komma med inom vissa känsligare områden som informations- och sensorsystem.
Sådant som vi normalt sett kanske inte är med och diskuterar när vi står utanför alliansen, sade han då till TT.
I en intervju med Dagens industri utvecklar han och nämner radarspaningsplanet Global Eye som bland annat exporterats till Förenade Arabemiraten.
Martin Lundmark delar den bilden och påpekar att Sverige skulle komma närmare strategiska processer och innersta frågorna inom Nato med ett medlemskap.
Som till exempel strategisk samordning av kommunikation, beslutsfattande och krigsplanläggning. Sedan är det grader gällande relationerna, inte sjumilasteg. Genom informationsutbyten så skapas dock nya samarbeten med olika aktörer och industrier.
Ett sådant samarbete skulle till exempel kunna vara med Tyskland som nyligen meddelat att man ökar försvarsanslagen radikalt. Inom ubåtsindustrin och beträffande stridsflygplan är dock Saab en bitter konkurrent och knappast föremål för ett samarbete.
Det kan heller inte vara företag där det ena är avancerat och det andra en plåtverkstad, utan ett delat intresse för samarbete och synergier. Jag skulle kunna tänka mig inom robot- eller kommunikationssystem, säger Martin Lundmark.
Levererar lösningar
Saab levererar redan försvarslösningar till Nato-länder. Förutom samarbeten med USA och Storbritannien leasar Ungern och Tjecken stridsflygplanet Jas Gripen.
Det finns vissa länder inom Nato som bundit upp sig till egna lösningar och har egen försvarsindustri, de kommer inte välja något annat. En del andra länder skulle jag dock kunna tänka mig att de köper till exempel Gripen-plan, det tror jag, säger han.
Martin Lundmark poängterar att Nato inte ställer krav på att införskaffa försvarslösningar från andra Natomedlemmar men de förväntas ha ett försvar som är kompatibelt med Natos olika lösningar.
Till exempel Frankrike köper bara franskt, Danmark å andra sidan är mera följsamt utifrån Nato.
Den andra sidan av myntet skulle enligt Martin Lundmark var att länder som inte är knutna till Nato eller USA i teorin skulle kunna bli negativt inställt till Sverige. Det skulle kunna påverka till exempel köp av stridsflygplan eller ubåtar från Saab.
Det finns vissa exportmöjligheter som skulle kunna ha sämre chans att lyckas.
Skulle ett Nato-beslut påverka Saabs chanser till affärer i Indien?
Jag vet faktiskt inte, men redan i dag är Indien ambivalent och köper från såväl USA som Ryssland. Samtidigt har man sedan länge haft en ambition att utveckla ett eget stridsflyg.