Fack och arbetsgivare i industrin har tagit fram ett förslag till nytt industriavtal, som ska börja gälla från halvårsskiftet. Avtalet ska förstärka industrins lönenormerande roll på svensk arbetsmarknad, enligt parterna.
Med det nya förslaget är nu även den största arbetsgivarparten, Teknikföretagen, med på banan. Teknikföretagen hoppade av det gamla industriavtalet för ett år sedan.
Ett av syftena med Industriavtalet är att de anställda och företagen i industrin ska vara med och bestämma hur stora löneökningarna ska vara på den svenska arbetsmarknaden. Men inget i det nya avtalet hindrar att andra LO-förbund fortsatt kan komma att kräva mer än LO:s industriförbund.
-Vi har inget veto eller så, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.
Han representerar den största arbetsgivarparten i Industriavtalet med runt 200 000 anställda. När Teknikföretagen hoppade av industriavtalet för ett år sedan var det i ilska över att bland andra LO-facket Handels använde industrins löneuppgörelse som ett golv och lade på några procentenheter till.
Precis som tidigare lägger Anders Weihe ett stort ansvar på i första hand IF Metall, som han anser måste försöka styra bort låglönesatsningar, typ kvinnopotter, inom LO-familjen.
-Man kan inte på andra håll agera på ett sätt som strider mot det här avtalet, säger Weihe som dock tvingas konstatera att det nya avtalsförslaget inte hindrar att samma situation som fick Teknikföretagen att hoppa av uppkommer igen.
-Det är väldigt sällan man står på berget och ritar stentavlor.
IF Metall och de andra LO-facken i industrin hamnar ofta i en svår sits när man slits mellan LO:s lönesamordning å ena sidan och industriavtalet å andra sidan. De har ofta motstridiga innehåll.
-Det är ingen hemlighet att vi har varit kritiska till LO:s låglönepotter, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Men Säikkälä tycker att det ändå måste vara tillåtet för andra vissa grupper på arbetsmarknaden att någon gång få mer i lönepåslag.
-Vi måste kunna göra sådana saker även i framtiden, säger han.
Men på lång sikt måste industrin vara lönenormerande, hävdar han.
(TT)
