På Saab Automobile i Trollhättan stod produktionen stilla under fredagen. Desto mer intensivt var tempot på näringsdepartementet där man arbetade på en lösning på Saabs akuta pengaproblem.
-Rekommendationen från Riksgälden kom hit i går kväll. Sedan dess arbetar tjänstemän och statssekreterare stenhårt med detta, säger Erik Bratthall, pressekreterare hos Maud Olofsson, till TT.
Det är ett omfattande material som ska gås igenom. Det är mycket osäkert när departementets analys av förslaget kan bli klart och ett beslut av regeringen kan väntas.
-Så fort vi har något att kommunicera så gör vi det, det ligger i allas intresse att vi gör det så snabbt som möjligt. Jag kan inte säga om det blir i dag, säger Bratthall.
Blir man inte klara i dag så tar man till helgen.
-Helgen är inget hinder, det är inte så att vi bara jobbar kontorstid med detta.
Saab-ägaren Spyker Cars vd Victor Muller väntar sig att Sveriges regering under fredagseftermiddagen kommer att informera om hur den avser att hjälpa den krisdrabbade biltillverkaren i Trollhättan, enligt textmeddelande som han skickat till nyhetsbyrån Reuters.
Någon sådan information planeras dock inte, enligt besked till TT från näringsdepartementet där frågan bereds.
Det regeringen har att ta ställning till är två saker, dels vad man kan göra för att Saab ska kunna överleva den akuta likviditetskris företaget är mitt uppe i, dels frågan om nya ägare. Där är det den ryske affärsmannen Vladimir Antonov som bankar på Saab-porten och vill in.
Det är den första delen som näringsdepartementet nu jobbar med. När det gäller ägarfrågan dröjer Riksgälden med sin rekommendation till regeringen till senast torsdag i nästa vecka.
Detta är en indikation på hur viktigt det är att lösa pengafrågan först. Saab blöder och måste oerhört snabbt ha loss pengar för att betala sina leverantörer.
I den delen ser skissen på lösningen ut så här:
Saab har ett beviljat lån på 400 miljoner euro i Europeiska Investeringsbanken (EIB) som svenska staten gått i borgen för. Saab har utnyttjat drygt hälften. Andra halvan vill man nu lyfta bort och med det frigöra säkerheter som staten har för sina garantier. Det skulle ge utrymme för andra långivare, exempelvis Antonov.
Riksgälden kan tänka sig att köpa det här upplägget.
(TT)
