Att en ny gruva tas i bruk hör inte till vanligheterna, men när det sker brukar det vara på platser med månghundraåriga gruvtraditioner. Därför var det en händelse utöver det vanliga när startskottet nyligen gick för en ny järnmalmsgruva i Kaunisvaara i Pajala kommun, en kommun utan någon nämnvärd tradition av gruvbrytning.
– Det här är en stor dag. Den här regionen har haft en neråtgående utveckling under sex decennier, så länge att vi nästan tar det som något naturgivet att här inte finns någon framtid, men det här kommer att förändra den bilden för mycket lång tid framöver, sade Bengt Niska, kommunstyrelsens ordförande i Pajala under invigningsceremonin.
Företaget bakom Kaunisvaara-projektet är ett prospekteringsföretag, Northland Resources, noterat på Toronto- och Oslobörsen. Europas sista stora järnmalmsreserv Under myrarna i Kaunisvaara har Northland Resources provborrat sig ner ner i marken och borrkärnorna tyder på att där finns åtminstone 100 miljoner ton järnmalm med hög järnhalt.
Detta skulle kunna vara en av Europas sista stora järnmalmsreserver. På sikt planerar företaget malmbrytning i tre
dagbrott: Pellivuoma, Sahavaara och Tapulivuoma (Kaunisvaara) som ligger på ett par kilometers avstånd från varandra. Northland Resources planerar även malmbrytning på den finska sidan gränsen, i Hannukainen där preliminära data tyder på mineraliseringar av såväl järnmalm som koppar och guld. Tillsammans med det finska projektet finns förutsättningar för gruvbrytning i regionen 25 år framåt.
Dränerar marken
Brytningen i Kaunisvaara kommer i gång på allvar 2012. Under vintern byggs ett system av diken i myrarna för att under sommaren dränerna myrarna.
– Just nu håller de på och gräver i området med ett antal Caterpillar. Det sägs att en skopa
till en sådan maskin kan få plats med en hel dumper, säger Bengt Niska som nyligen avgått
som kommunordförande och numera är vd för Pajala Utveckling AB.
Han har varit en av de pådrivande krafterna bakom projektet. I samband med invigningen avtackades han och fick motta priser och lovord för sina insatser. Under sina fyra år som kommunstyrelsens ordförande säger han sig ha arbetat med projektet dagligen, ibland även på nätterna.
–När en sådan här möjlighet dyker upp i Sveriges största avvecklingsbygd sedan sex decennier måste den få bli verklighet. Det finns inget mellanläge. När det sedan visar sig vara seriösa företag bakom satsningen skulle det vara tjänstefel av mig att inte anta utmaningen, säger Bengt Niska.
Förväntar sig ekonomiskt uppsving
Hittills har dock startskottet för Kaunisvaaprojektet inte rönt någon större uppmärksamhet annat än lokalt - detta trots att händelsen kan bli epokgörande för en hel region och gå till historieböckerna.
En ny stad sätts ju nu på gruvkartan – Pajala.
Själva gruvbrytningen antas skapa ett hundratal jobb direkt knutna till själva dagbrottet - och generera ännu fler arbetstillfällen indirekt. Pajala kommun ställer minst sagt höga förväntningar på Northland Resources när det gäller
att skapa sysselsättning och ekonomiskt uppsving för regionen. Under ceremonin närvarade Norrbottens hövding och de samebyar som berörs av gruvbrytningen. Några av de få kritiska röster som höjts mot gruvbrytningen kommer från samebyarna, som ändå hoppas på arbete tack vare projektet och har lovats en del av de framtida intäkterna (0,04 procent av omsättningen).
– Vi hoppas att ni är rädda om myren som ni får till låns under två mansåldrar och att ni sedan återställer den. Då hoppas jag att renhjorden vänder tillbaka, sade en företrädare för samebyarna.
Emissionen fulltecknad på två timmar
Bara sex dagar efter att Northland Resources styrelse givit grönt ljus för att inleda implementeringsfasen av Kaunisvaara-projektet och en DFS (”Definite Feasibility Study”) för Hannukainen-projektet, lyfte ett litet privat Fokker 55- plan från Arlandas Terminal 2 med destination Pajala. Det var så glest mellan stolsraderna att flygvärdinnan fick be vissa personer flytta sig för att bättre fördela vikterna på planet. De flesta passagerarna kom från Northland Resources, men där var också minst en investerare. Investerarnas intresse för Northland är jättestort. En nyemission i slutet av november med 113 miljoner aktier fulltecknades redan efter två timmar. Företaget har därmed lösgjort en hel del kapital, cirka 250 miljoner US-dollar, vilket täcker nästan hela projektfinansieringen.
Norrmannen Lars Ditlevsen köpte sina första gruvaktier redan för drygt ett år sedan, en investering på cirka 20 miljoner kronor.
– Från min synvinkel var det en ganska lätt investeringsanalys. Vi har en ökande efterfrågan på järnmalm från framför allt Kina som ska bygga 300 nya städer de närmaste åren, förklarade han.
Flera hundra personer
Väl framme i Pajala möts sällskapet av ett stort uppbåd av lokal och regional media och andra intresserade. Därifrån tar oss bussar till invgningsplatsen och Folkets hus i Kaunisvaara. Ju närmare Kaunisvaara vi kommer desto fler bussar och bilar verkar vara på väg åt samma håll.
Flera hundra personer bevittnar första spadtaget i bitande kyla och vintermörker intill den platta myren, den industritomt där anrikningsverket ska byggas.
Avtal undertecknas
Kaunisvaara Folkets hus fylls snabbt till brädden. Därinne undertecknas två avtal, det ena med byggföretaget Peab för röjningen av myren och det andra med Vattenfall, som kommer att anlägga högspänningsledningar till området.
Det är inte särskilt vanligt att kontrakt mellan företag skrivs under i ett Folkets hus och det säger något om vilken positiv inställning det finns till företagande i Pajala, framhålls det under mötet.
Det påpekas också att det var många som tvivlade på projektet när det initierades för två år sedan – och att det har gått framåt med rekordfart.
Olika transportalternativ
Hur ska då järnmalmen transporteras ut för vidare export? Den frågan återstår att lösa. Malmbanan har inget stickspår till Pajala. Det finns planer på att bygga en ny järnväg till Finland för vidare transport till utskeppningshamnen i Kemi hamn och Northland för diskussioner med Trafikverket i både Sverige och Finland om
järnvägen. Men det är dyrt och tar tid att bygga en ny järnväg – och tills dess att den står färdig måste malmen transporteras ut på något sätt. Anders Hvide, styrelseordförande för Northland Resources utesluter inte heller att malmen fraktas till Narvik, varifrån LKAB skeppar ut sin malm.
– Det är inte bestämt än.
Järnmalm i pipeline
I Narvik har Northland Resources lagerkapacitet i en terminal som ligger separat från LKAB:s hamn. Anders Hvide tycker också att ett möjligt transportalternativ för järnmalmen skulle kunna vara att leverera den i pipeline – ungefär som olja eller gas.
– Då blandar man ut järnmalmskoncentratet med vatten så det blir en slurry, förklarar Anders Hvide.
Och Northland Resources kommer inte att kunna vänta med att forsla ut järnmalmen, då all malm som kommer att brytas de närmaste åren i Kaunisvasara redan har köpare. Avsiktsförklaringar har tecknats med en bank och två
stålföretag som åtar sig att köpa upp hela produktionen, Standard bank Plc som tar 60 procent av volymen och stålföretagen Stemcor och Tata Steel.
