Nyligen presenterade den grönländska regeringschefen, Kim Kielsen sin nya regering. Det särskilt frågan om uranbrytningen, som ligger bakom koalitionens sammansättning, skriver Jyllandsposten.
Uran är dock den enda frågan där regeringspartierna inte behöver kompromissa för att komma överens.
Den nya uranvänliga regeringen på Grönland kommer att bestå av socialdemokratiska Siumut, Demokraterna och högerpartiet Atassut.
Förra året beslöt det grönländska parlamentet att upphäva förbudet mot uranutvinning på Grönland med en mycket knapp majoritet.
Trots att den nya regeringen är enig i denna viktiga fråga, kommer regeringen på Grönland inte vara speciellt stabil, tror flera experter i Danmark.
Det råder stora spänningar mellan Siumut och de mycket reformistiska demokraterna, enligt danska forskare.
Det finns enligt experterna en hel del frågor som måste lösas innan det kan bli någon uranbrytning i Grönland.
Australiensiska Mineral & Energy Corporation, som står bakom den hittills enda planerade urangruvan, meddelar att produktionen kan starta tidigast 2019.
Möjligheten att den nuvarande regeringen kanske inte bli omvald på grund av oenighet i andra frågor, skapar dock en viss osäkerhet.
- Ro och realism är viktigt för att kunna locka investerare, säger företagets vd, John Mair, till Jyllandsposten.
Även enligt det bästa möjliga scenariot, kommer det första fartyget med uranoxid lämna Grönland tidigast 2019 eller 2020, säger företaget angående den föreslagna urangruvan i Kvanefjeld i södra Grönland.
Ett ja till uranbrytning var avgörande för bildandet av en fungerande grönländsk koalitionsregering. Men den självstyrande regeringen bör, enligt danska experter, inte vara säker på att utvinning av uran inleds för att korrigera landets krisdrabbade ekonomi under dess pågående regeringsperiod.
- Det är verkligen viktigt att potentiella partners kan utarbeta en hållbar tidsplan och som de kan känna förtroende för. Det behövs lugn när det gäller att hitta former för finansiering och avtal, säger John Mair, till Jyllandsposten, och fortsätter,
- Grönland står idag inför ett växande underskott i de offentliga finanserna. Det rör sig om en miljard dollar per år, och den nya regeringen är inställd på stora ytterligare utgifter.
Råvarorna är bara ett av affärsområdena som regeringen fokuserar på för att kunna skapa nya intäkter och arbetstillfällen.
Kvanefjeldgruvan är idag Grönlands största projekt på ritbordet. Den huvudsakliga produktionen skulle bli ett antal sällsynta och därmed lukrativa mineralier, medan uran skulle vara bara en biprodukt. Men på grund av den starka politiska fokuseringen på uranbrytning, har den dominerat i det allmänna medvetandet.
Gruvan skulle kunna sysselsätta cirka 465 personer ur lokalbefolkningen och ett antal icke-grönländare under byggskedet och omkring 380 man när det gäller själva driften. De förväntade skatteintäkterna, enligt de senaste prognoserna förväntas överstiga till en halv miljard dollar per år i genomsnitt.
- Vi måste vara realister. Byggnadsarbetena kan inledas tidigast 2017 och det kommer verkligen att vara det allra bästa möjliga scenario, säger John Mair.
Han anser att det kommer att ta minst två år att bygga gruvan.
Uranexpert Cindy Vestergaard, från danska företaget DIIS, har tidigare uppskattat att det kommer att ta fem till tio år för de danska och grönländska myndigheterna att ha den rättsliga ramen på plats för att kunna hantera uranbrytning och export.
- Ganska så länge kommer det inte att ta eftersom vi har kommit redan en bit på vägen. Rättsliga ramen är en av de saker som först faller på plats, säger John Mair.
- Grönländarna valde i slutet av förra året visserligen en koalitionsregering baserad på konsensus när det gäller utvinning av uran i Grönland.
Håller detta även i fortsättningen kan landet dra nytta av en vinstgivande uranmarknad som expanderar igen efter svackan som skapades av olyckan i Fukushima, samtidigt som marknaden för sällsynta jordartsmetaller håller också på att stabiliseras efter några turbulenta år med kraftigt varierande priser.
