Det fungerar bra att elda torkad hästgödsel i en flispanna. Det visar ett försök som JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har utfört på en hästgård i Mellansverige. Det blev dessutom en nettoenergivinst att elda torkad gödsel, även om man räknade med den energi som användes för att torka gödseln.
– Resultaten visar att förbränning av hästgödsel kan vara ett bra alternativ för hästgårdar som saknar åkermark att sprida gödseln på, säger Andras Baky, en av de JTI-forskare som utförde försöket i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Hästgårdar utan åkermark finns det många av i Sverige. Man räknar med drygt 360 000 hästar, och branschen växer. De allra flesta hästarna används till rekreation eller tävling. Och hästgårdar utan mark, innebär ett växande gödselproblem.
Initiativet till att elda hästgödsel på försök togs av en gård som vanligen får sin värme genom eldning av flis, och som har gödsel från 50 hästar. Eftersom flis är ett torrare bränsle än hästgödsel, skaffade man en flistork för att kunna torka gödseln innan den eldades.
De tillkallade experterna från JTI och SP ställde upp ett försök med tre scenarier, där man jämförde använd energi, kostnader och klimatpåverkan. I det första scenariot spred man hästgödseln på åkermark och eldade endast flis i pannan. Det andra scenariot delades i två: i 2a eldade man otorkad hästgödsel och spred mineralgödsel på åkermarken som ersättning för växtnäringen i gödseln, i 2b gjorde man detsamma som i 2a, men använde 30 procent otorkad hästgödsel och 70 procent flis som bränsle i pannan.
Även det tredje scenariot delades i två: i 3a eldades torkad hästgödsel som bränsle och mineralgödsel spreds på åkermarken, och i 3b eldades en bränslemix av 90 procent torkad hästgödsel och 10 procent flis, och mineralgödsel spreds på åkermarken. Efter torkningen hade hästgödseln en fukthalt på cirka 10 procent.
Resultatet visar att det var billigast att elda otorkad hästgödsel, och att energiförbrukningen blev högst när man torkade gödseln. Men det var också den torkade gödseln som gav mest nettoenergi, en vinst på 480 megawattimmar per år utifrån gårdens årliga värmebehov på 1 027 megawattimmar, när varje omgång hästgödsel torkades i 48 timmar. Det första scenariot blev dyrast, vilket beror på att flisen måste köpas in. Klimatpåverkan var ungefär lika i alla scenarier. Man använde träspån som strömaterial, och inmatningen av hästgödsel i pannan gick problemfritt.
Gödselmängden från en häst är 5 till 10 ton per år. Den totala mängden gödsel från Sveriges hästar, inklusive strömedel, uppskattas till 1,4 - 2,8 miljoner ton per år. Förutom eldning, kan man på en gård utan åkermark även tänka sig rötning eller kompostering av gödseln, men då måste man fortfarande hitta en avsättning av slutprodukten.
