Flyttlasset från Stockholm ska enligt Nordeas plan gå till det gamla industriområdet Vallila i norra Helsingfors.
Det heter Vallgård på svenska, vårat Wall Street, säger Ari Kaperi, Nordeas Finlandschef,
Några blanka skyskrapor syns dock inte till. Nordea har i stället satsat på att rusta upp ett stort kvarter med en brokig samling industribyggnader, där banken redan har placerat nästan 4 000 anställda. I ett toppmodernt kontorskomplex på andra sidan gatan har den lokala finländska bankjätten OP samlat nästan lika stora styrkor.
På sjätte våningen
De nästan 8 000 banktjänstemännen i Vallgård utgör drygt en tredjedel av Finlands banktjänstemän. Och den 1 oktober nästa år ansluter sig av allt att döma även Nordeas koncernchef Casper von Koskull och hans stab.
Han har redan ett rum på sjätte våningen, som han använder när han besöker Finland, säger Ari Kaperi, när han visar upp lokalerna för TT:s utsände.
Ari Kaperi säger att han förstår de känslor och starka reaktioner som flyttbeslutet har väckt i Sverige:
Kunder är människor och de tolkar det här med känslor. Det måste vi förstå.
Han har dock svårt att se flytten som ett rationellt skäl för svenska Nordea-kunder att byta bank:
Anledningen till att vi flyttar bankens säte är att det gynnar alla våra intressenter: kunder, anställda och ägare.
På Finlands finansmyndigheter jobbar man samtidigt hårt för att vara redo att hantera den systemviktiga bankjätten. Med Nordeas huvudkontor följer ansvaret för att garantera insättningar på i runda slängar 80 miljarder euro med. Det kan jämföras med de cirka 55 miljarder euro i insättningar som Finland garanterar före Nordeas ankomst, enligt Tuija Taos, generaldirektör på Verket för finansiell stabilitet i Helsingfors.
Det betyder att vi måste ha en större fond för insättningsgarantier, säger hon.
"En politisk fråga"
Om man slår ihop statens nystartade garantifond med banksektorns egna historiska avsättningar till insättningsgarantier motsvarar det cirka 2 procent av insättningarna i dagens finländska banker. Lägger man till Nordeas 80 miljarder euro blir nivån omkring 0,8 procent, vilket är i nivå med minimikravet från EU.
Fast det är inte uteslutet med extra hårda krav i Finland ovanpå EU:s miniminivå, med tanke på Nordeas storlek.
Det är en politisk fråga, om vi vill ha en större fond än vad reglerna kräver. Vi har ännu inte diskuterat och analyserat tillräckligt om det, så det är lite tidigt att säga hur det blir, säger Tuija Taos.
På sikt, när risknivåerna i eurozonens banksystem har jämnats ut, hoppas hon att EU:s bankunion kan ta över huvudansvaret för insättningsgarantierna med en europeisk fond.
Men kanske inte de närmaste åren, säger hon.
"Om något skulle gå fel"
Flytten av Nordeas huvudkontor ändrar balansen i det nordiska banksystemet i grunden. Detta har bland annat fått ratinginstitutet S&P Global att varna för att det kan bli aktuellt att sänka Finlands kreditbetyg.
Banktillgångarna som den svenska staten ansvarar för skulle krympa från tre till knappt två gånger BNP, enligt Riksgälden i Stockholm. För Finlands del skulle banksystemet samtidigt svälla från att vara drygt dubbelt så mycket som BNP till nästan fyra gånger BNP, enligt Verket för finansiell stabilitet i Helsingfors.
Som yttersta garant i en Nordea-kris – när aktieägare, långivare, EU:s resolutionsfond och kunder tagit första smällarna – står efter flytten finländska skattebetalare.
Självklart ökar den strukturella risken, säger Tuija Taos.
Men om det går så långt kommer troligen eurozonens skyddssystem att hjälpa Finland, tillägger hon.
När frågan om Nordea kan vara en för stor bank för Finland tas upp med Ari Kaperi pekar han på fördelen med att Finland är med i EU:s bankunion och har tillgång till dess resolutionsfond.
Om något skulle gå fel i vårt fall är bankunionens resolutionsfond betydligt större än någon svensk, norsk, dansk eller finländsk fond, säger Ari Kaperi.
