Frihandelsavtalet mellan EU och Japan berör tredjedel av världens BNP

Avtalet med Japan ger bättre förutsättningar för svenska företag som bedriver handel mellan EU och Japan. På vissa områden får förbättringarna effekt från det att avtalet träder ikraft – till exempel genom att många tullar tas bort eller sänks och ökad tillgång till den japanska marknaden för offentlig upphandling. Parallellt med förhandlingarna har EU och Japan kunnat lösa ett antal handelshinder på regelområdet. Foto:: exptpartners.

Från 1 februari 2019 träder det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU-Japan i gång provosoriskt. Sammanlagt berörs 635 miljoner människor och en tredjedel av världens samlade bruttonationalprodukt, BNP, av avtalet.

USA:s president Donald Trump har nyligen infört tullar på stål och aluminium i syfte att skydda amerikansk industri från konkurrens. Åtgärden är olaglig säger EU som kommer vidta åtgärder, skriver Europaportalen.

Sedan USA börjat föra en mer protektionistisk handelspolitik har EU lagt in en högre växel när det gäller förhandlingar om handelsavtal med andra länder.

USA:s tullar på stål och aluminium skapar, enligt Europaportalen, en svår balansakt för EU eftersom motåtgärder kan leda till ett eskalerande handelskrig samtidigt som EU vill verka för global frihandel.

En annan kontroversiell fråga rör framtidens investeringstvister. Det nuvarande systemet för tvistelösning har fått omfattande kritik och EU försöker nu få till en mer global lösning genom en internationell domstol. 

När det gäller enskilda handelsavtal har varje avtal sina svårigheter men ofta handlar det om att få tillträde till nya marknader, till exempel offentliga kontrakt i upphandlingar. Speciella skydd för produkter med geografisk beteckning som fransk champagne och grekisk fetaost brukar också vara känsliga.

Frihandel kan ha både för- och nackdelar. För de flesta länder är det dock förknippat med stora fördelar att göra sig av med tullar och regler som försvårar import och export av varor länder emellan. Ekonomer framhåller ofta detta som en fördel då det möjliggör att varje land kan specialisera sig och producera de varor som landet gör bäst och billigast och importera det som andra länder gör bäst och billigast. Enligt teorin tjänar alla på det i en värld utan handelshinder.    

Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium närnner de komparativa fördelarna som ett argument för frihandel. Andra fördelar är enligt myndigheten billigare produktion genom stordriftsfördelar, innovation genom import av ny teknik samt lägre priser, större utbud och bättre kvalitet för konsumenter.

Samtidigt kan tullar vara en inkomstkälla för staten och de kan skydda framväxande industrier, framförallt i fattigare länder där man ännu inte har fullt utvecklade sådana. De kan också skydda industrier som har höga utvecklingskostnader liksom den nationella jordbrukssektorn där en egen livsmedelsförsörjning bland annat kan ses som en nationell säkerhetsfråga. Att skydda inhemsk produktion kan också vara viktig för klimatet där det kan finnas fördelar med att till exempel mat produceras i det egna landet istället för att den ska transporteras långa avstånd.   

Även om motståndet mot EU:s handelsavtal med Kanada (CETA) och USA (TTIP) haft betydelse i vissa länder är en stor majoritet av unionens medborgare positivt inställda till frihandel.

I kommissionens Europabarometer från april 2017 svarade 73 procent att de såg väldigt eller ganska positivt på frihandel medan 21 procent angav att de var väldigt eller ganska negativa.

Svenskarna hörde till de mest positiva vad gäller frihandel. I Sverige var 83 procent positiva medan 14 procent negativa. Grekland och Cypern som hör till länderna som handlar mest med länder utanför EU:s inre marknad hade största andelen negativa i undersökningen, 38 respektive 37 procent.