Sverige världstvåa på patentlista

Jessica Gow / TT: Pionjäruppfinningar som exempelvis blixtlåset är ovanliga. Arkivbild.

Det handlar snarare om förfining av detaljer i exempelvis befintliga mobiltelefonsystem eller i styrningen till en lastbil, säger Mattias Arvidsson, chefskontroller på Patent- och registreringsverket, PRV.

Storföretag ofta i topp

Statistiken som nu släpps från PRV visar att Sverige under 2016 lämnade in ungefär 370 internationella patentansökningar per en miljon invånare. Det ger en andraplats globalt. Endast Schweiz låg högre med cirka 530 ansökningar. Tredjeplatsen tog Japan med strax under 350 internationella patentansökningar.

Det är ett bra mått på innovationsklimatet och teknikutvecklingen i ett land, säger Mattias Arvidsson.

Internationella patentansökningar går under det så kallade Patent Cooperation Treaty, vilket i praktiken innebär att ansökningar som lämnas in i ett specifikt land, på ett språk, även kan gälla i de övriga 150 länder som är anslutna till avtalet. Ansökan leder inte direkt till ett patent men innebär en första bedömning av uppfinningens nyhetsvärde, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet.

Var fjärde ansökning i Sverige gäller digital kommunikationsteknik, 8 procent handlar om transport och frakt medan 6 procent avser maskinelement. Bland företag är Ericsson och Scania stora ingivare.

Få "roliga" uppfinningar

Enligt Mattias Arvidsson är patentansökningar eller uppfinningar som på något sätt kan betraktas som "roliga" väldigt få. Så kallade pionjäruppfinningar som exempelvis skiftnyckeln och blixtlåset förekommer väldigt sällan.

Losec som Astra kom med på 80-talet går kanske att betrakta som en sådan uppfinning. Annars är det de patent som svenska företag lämnar in i vardagen som skapar värde. Det handlar om återkommande små förbättringar som gör att något går lite snabbare eller blir lite mer energisnålt, säger Arvidsson.

I sammanhanget nämns också att företag har olika strategier för hur de jobbar med patentfrågor. Vissa ansöker först i ett enskilt land, ofta på sin huvudmarknad, och sedan internationellt. Andra gör tvärtom, söker först internationellt och senare i ett specifikt land.

Under en tjugoårsperiod har vi sett att många företag mer och mer inriktar sin patentstrategi mot Kina. Anledningen är att det är en växande betydelsefull marknad där det händer mycket och det gäller att hålla sig tidigt framme, säger Mattias Arvidsson.