Ifrågasatt lönemärke fyller 20 år

Ingvar Karmhed / TT: 18 mars 1997 slöts det historiska Industriavtalet, samarbetsavtalet mellan 20 organisationer inom industrisektorn. Från vänster Gunnar Björklund, Stål- och Metallförbundet, Lennart Nilsson, Sveriges Verkstadsindustrier, Bengt Pettersson, Skogsindustrierna, Göran Johnsson, Metall och Sune Ekbåge, Pappers.
Roger Vikström / TT: Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson ifrågasätter det 20-åriga Industriavtalet. Arkivbild.

Mitt i slutskedet av årets lönerörelse, där återigen det svenska nuvarande lönesystemet prövas, fyllde Industriavtalet i lördags prick 20 år.

Efter år av konflikter, höga löneökningar och skenande inflation undertecknades Industriavtalet 1997, det som kom att bli stilbildande för lönebildningen på hela den svenska arbetsmarknaden. I snitt har löntagarna sedan dess fått årliga reallönepåslag, lön minus inflation, på 2,1 procent. Under den föregående 20-årsperioden blev resultatet mer blygsamma 0,3 procent per år, enligt statistik från Facken inom industrin.

Men avtalet, som i stort sett alla applåderat, har på senare år börjat krackelera. Kritik har kommit såväl från arbetsgivare, som inte gillar LO-fackens låglönesatsningar, som från de LO-fack som står utanför Industriavtalet.

Låser fast

Industriavtalet cementerar löneskillnaderna, anser Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson som samordnar den fackliga, mer stridbara grupperingen 6F:s ståndpunkter.

Det går inte att göra löneförändringar mellan grupper, säger han.

Och eftersom den största arbetsgivarparten Teknikföretagen hotat med att lämna Industriavtalet, tycker Valle Karlsson att facken bör fundera ut en alternativ modell.

Vi har med rätta fått viss kritik för att vi inte haft något alternativ, säger Karlsson.

Spräcka märket

Industriavtalets styrka har varit att den konkurrensutsatta industrin ska sätta "märket" för hur mycket lönerna ska få öka på den svenska arbetsmarknaden. Därmed har konflikterna blivit få och industrins konkurrenskraft har stått sig väl på den internationella marknaden. Men avtalet har också medfört att alla andra fackförbund har tappat makten över den egna lönebildningen – att spräcka märket har nästan blivit omöjligt och närmast en sport.

Och vi har ju förbundit oss, det gäller ju alla LO-förbund, att vi ska minska klyftorna. Hur ska vi få ihop den ekvationen om vi inte samtidigt möjliggör sådana förändringar, säger Valle Karlsson som understryker att 6F i år har förbundit sig att stå bakom den samordning som LO inklusive industrifacken satt ihop.