Regeringen sätter hårt mot hårt mot Nordea

Janerik Henriksson/TT: Nordeas vd Casper von Koskull överväger att flytta storbankens huvudkontor ur landet om regeringen höjer resolutionsavgiften som planerat. Arkivbild.

Risken för svensk ekonomi skulle naturligtvis minska, säger hon till Dagens industri om den utlandsflytt som Nordeachefen Casper von Koskull säger sig överväga om bankens resolutionsavgifter höjs i linje med regeringens förslag.

Motivet till den föreslagna avgiftshöjningen är enligt Andersson att Nordea gör stora vinster samtidigt som verksamheten medför stora risker för svenska skattebetalare.

Man ska inte glömma bort att Nordea gjorde vinster på över 40 miljarder förra året, säger hon.

Höjningen av resolutionsavgiften, som ska skydda skattebetalarna från kostnader om en systemviktig bank hamnar i kris, motiveras enligt finansministern även av en mer orolig omvärld.

Självförvållad avgiftshöjning

En stor del av den ökning av resolutionsavgifterna som nu har fått Nordea att hota med att flytta huvudkontoret utomlands är dessutom självförvållad av banken, enligt Andersson. Den hänger samman med bankens omorganisation, där dotterbolagen i Norden gjorts om till filialer tillhörande ett svenskt moderbolag.

Det innebär ju också att riskerna för Sverige ökar, svenska skattebetalare står ju då för risken för Nordeas danska och norska kunder, säger hon.

Men det tillbakavisar Nordea:

"Regeringens senaste förslag som medför kraftigt ökade kostnader kom efter att filialiseringen var genomförd. De gör att de redan skeva spelreglerna blev än mer skeva", skriver Nordea i ett skriftligt svar på TT:s frågor.

Enligt banken kostar det nya förslaget, som banken anser vara klart sämre än den först föreslagna bankskatten, Nordea 5,5–6 miljarder kronor, jämfört med fjolårets 545 miljoner kronor.

"En nypa salt"

Magdalena Andersson hävdar att bankens uppgifter bör tas med en nypa salt. Enligt promemorian där höjningen av avgiften läggs fram räknar finansdepartementet med att Nordeas avgift, på grund av omorganisationen, ökar med cirka 2 miljarder per år från 2019 även med den nuvarande nivån på avgiften. Med regeringens förslag skulle, enligt Nordea, avgiften öka med ytterligare 3 miljarder per år.

Resolutionsavgifterna går rakt in i statsbudgeten och minskar statens nettolånebehov. Pengarna sätts inte in i någon specifik fond. Det handlar snarare om att skapa ett utrymme för Riksgälden att i ett framtida krisläge ta nya lån för att använda till åtgärder, enligt Pär Holmbäck, tillförordnad avdelningschef på Riksgälden – ett upplägg som Nordea kritiserar starkt.

I slutändan betalar våra danska, norska och finska kunder för svensk välfärd, säger von Koskull till Dagens industri.

Regeringen avser att i framtiden återkomma med ett omarbetat förslag om en ny bankskatt och i samband med det se över det samlade avgifts- och skattetrycket på banker i Sverige.