Maktelitens genomsnittliga årsinkomst före skatt uppgår till 6,57 miljoner kronor, jämfört med en genomsnittlig industriarbetarlön på 351 741 kronor.
Det här visar att den svenska eliten inte har lyssnat till dagens debatt om jämlikhet och stora löneskillnader, säger Thorwaldsson.
LO bryter ned eliten i tre undergrupper: den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten.
I dagsläget går det 54,3 industriarbetarlöner på den ekonomiska elitens genomsnittliga inkomst, upp från förra årets rapporterade 53,7.
Samtidigt hade den demokratiska eliten (folk- och förtroendevalda) och den byråkratiska elitgruppen (uppsatta tjänstemän i offentlig sektor) en genomsnitt inkomst på motsvarande 4,2 respektive 7,8 industriarbetarlöner.
Det markerar återigen ett rekordår, enligt LO:s återkommande rapport som mäter löneskillnaderna.
Vi är medvetna om att Sverige är det land i hela OECD där klyftorna växer snabbast. Det är skadligt för vår tillväxtpotential och ett slöseri på möjliga investeringar, säger Thorwaldsson.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson lämnade också förslag på åtgärder för att begränsa det fortsatt ökade inkomstgapet.
Makteliten talar hela tiden om att man borde sänka minimilönen. Då borde även de ha en maximilön. Samtidigt borde regeringen utreda möjligheten för en skatteväxling som skulle höja skatten på kapital och sänka skatten på vanliga inkomster, säger han.
Makteliten fortsätter att domineras av män. Endast en tredjedel är kvinnor. Samtidigt var medelinkomsten för kvinnorna i makteliten 28,5 procent av männens inkomster. En stor anledning är att få kvinnor tillhör den bäst betalda ekonomiska eliten.