Mötesplatsen för dig inom svensk industri, jul, 16 2019
Senaste Nytt

Allt klart för gigantisk handelszon i Afrika

Stringer /AP/TT: Cyril Ramaphosa, till höger, ledare för en av Afrikas viktigaste ekonomier, Sydafrika, var en av de ledare som skrev under det afrikanska frihandelsavtalet i Rwandas huvudstad Kigali i mars 2018. Arkivbild.
Stringer /AP/TT: Cyril Ramaphosa, till höger, ledare för en av Afrikas viktigaste ekonomier, Sydafrika, var en av de ledare som skrev under det afrikanska frihandelsavtalet i Rwandas huvudstad Kigali i mars 2018. Arkivbild.
AP/TT: Nigerias president Muhammadu Buhari lät länge bli att underteckna det historiska frihandelsavtalet, men på måndagen skrev Afrikas största ekonomi till sist på. Arkivbild.
AP/TT: Nigerias president Muhammadu Buhari lät länge bli att underteckna det historiska frihandelsavtalet, men på måndagen skrev Afrikas största ekonomi till sist på. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 07 jul 2019

Det historiska handelsavtalet – det första som gäller hela den afrikanska kontinenten – slöts i slutet av maj förra året, men det är först nu som den inre afrikanska marknaden blir verklighet. Handelszonen kommer att likna EU:s inre marknad, där tariffer på varor och tjänster tagits bort för att underlätta för länderna att göra affärer med varandra, snarare än med länder utanför frihandelsområdet.

Nigeria tvekade

Afrikanska unionen (AU), Afrikas motsvarighet till EU, har diskuterat överenskommelsen sedan 2015. När unionens medlemsländer till tonerna av Bob Marleys textrader "let's get together" skulle skriva under det så kallade AFCFTA-avtalet under ett möte i Rwanda förra året valde kontinentens största och viktigaste ekonomi, Nigeria, först att ställa sig utanför.

Den nigerianska regeringen oroade sig för att ett stort inflöde av billiga varor skulle slå ut den inhemska industrin och skapa arbetslöshet, säger Victor Adetula, forskningschef vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, på telefon från Nigeria där han befinner sig.

Det är en farhåga som delas även av andra länder, säger Adetula. Och den är långt ifrån ogrundad.

Utmaningar

I dag står den interna afrikanska handeln för bara ungefär 15 procent av kontinentens totala affärer. Ökad handel mellan de afrikanska länderna skulle i förlängningen innebära att Afrikas BNP-tillväxt kan stiga avsevärt, beräknar FN:s handelsorgan Unctad. Men Victor Adetula och flera experter med honom anser att det finns stora hinder som kan stå i vägen.

Tillverkningsindustrin i Afrika är i dag inte tillräckligt utvecklad för att möta efterfrågan. Folk är så fokuserade på handeln, men de glömmer tillverkningen som behövs för att alls kunna bedriva handel. De här två utvecklingarna måste ske sida vid sida, säger Adetula.

I motsats till vad som är avsikten kan då externa aktörer, som Kina och EU, komma att vinna mer på frihandelsavtalet än de afrikanska länderna.

Symbolvärde

En annan utmaning blir för länderna att justera sin handelspolitik till en gemensam linje.

När EU:s inre marknad skapades hade EU-länderna redan liknande handelspolitik. Så är inte fallet i Afrika, säger Adetula.

Samtidigt ska man inte underskatta symbolvärdet i det som nu sker.

Handelsavtalet visar att de afrikanska länderna kan stå enade. Men vad gäller genomförandet behöver man gå tillbaka till skrivbordet, säger han.

Nigeria valde sent omsider att ansluta sig till AFCFTA och skrev under vid AU:s möte i Nigers huvudstad Niamey inför avtalets officiella lansering. Samtliga länder som ingår i Afrikanska unionen, förutom Eritrea, har nu skrivit på.

Annons

Annons

Annons